Kunskapsrapporter

Potentialen för att utveckla livsmedelskedjan med innovation är stor. Sweden Food Arena driver därför under åren 2020–2021 två projekt. Dels ”Livsmedelskedjan som utvecklingsarena” finansierat av Vinnova, dels ”Innovation i livsmedelskedjan” finansierat av Tillväxtverket. Båda projekten kommer ge ökade insikter om hur företag i livsmedelskedjan, från primärproduktion och förädling till konsumtionsledet, kan utvecklas genom innovation. Utgångspunkten är regeringens ambitioner i livsmedelsstrategin och de mål och missioner som livsmedelskedjan genom Sweden Food Arena satt upp.

I arbetet tar vi fram ett antal analyser för att bättre förstå vilka problem företagen möter i sitt utvecklingsarbete och hur dagens stöd- och rådgivningssystem kan anpassas för att bättre svara mot företagens behov. Analyserna är sedan underlag för förslag som kommer riktas till olika myndigheter och regioner. Förslagen kommer kretsa kring nya verktyg anpassade för en mångfald av företag samt hur en bättre koordinering för samhandling kan skapas mellan olika aktörer.

Potentialen för att utveckla livsmedelskedjan med innovation är stor. Sweden Food Arena driver därför under åren 2020–2021 två projekt. Dels ”Livsmedelskedjan som utvecklingsarena” finansierat av Vinnova, dels ”Livsmedelskedjan som utvecklingsarena” finansierat av Tillväxtverket. Båda projekten kommer ge ökade insikter om hur företag i livsmedelskedjan, från primärproduktion och förädling till konsumtionsledet, kan utvecklas genom innovation. Utgångspunkten är regeringens ambitioner i livsmedelsstrategin och de mål och missioner som livsmedelskedjan genom Sweden Food Arena satt upp.

I arbetet tar vi fram ett antal analyser för att bättre förstå vilka problem företagen möter i sitt utvecklingsarbete och hur dagens stöd- och rådgivningssystem kan anpassas för att bättre svara mot företagens behov. Analyserna är sedan underlag för förslag som kommer riktas till olika myndigheter och regioner. Förslagen kommer kretsa kring nya verktyg anpassade för en mångfald av företag samt hur en bättre koordinering för samhandling kan skapas mellan olika aktörer.

Effekter av innovation

I Sweden Food Arenas kartläggning av livsmedelskedjans innovationskraft kan man se att så många som 8 av tio företag i livsmedelskedjan introducerade nya eller förbättrade produkter, processer och/eller marknadsföringsmetoder under perioden 2017 – 2019. Men vad har dessa innovationer egentligen betytt för företagens utveckling? Nu har forskare vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping tittat närmare på vilka avtryck som företagens innovationsarbete satt i den officiella statistiken om företagande och näringsverksamhet i Sverige. Preliminära resultat visar att innovation ofta sker som en reaktion på vikande omsättning/lönsamhet, och de företag som gör mer banbrytande innovation ökar både omsättning och har starkare produktivitetstillväxt än andra företag. Dock är innovationssatsningar riskfyllda och effekter på lönsamhet går i båda riktningar. Det finns därmed starka incitament för staten att stötta innovation både för att öka innovationsaktivitet till nytta för näringsliv och samhälle och för att stödja näringslivets tillväxt och utveckling.

Rapport

Färdplan – Ett modernt innovationssystem

Livsmedelskedjan har stor potential att utvecklas genom ökade satsningar på forskning och innovation. För att kunna kapitalisera på investerade medel i forskning och omsätta dessa till pengar och samhällsnytta genom innovation behövs entreprenörer därtill ett stödjande innovationssystem. Rapporten pekar på att entreprenören är central i livsmedelssystemet och själva motorn i en systemtransformation. Därför behövs ett modernt innovationssystem som med entreprenören som utgångspunkt samlar aktörer, samordnar finansiering, koordinerar insatser och överbryggar gap och luckor mellan olika aktörer. Ett modernt innovationssystem har förmågan att samla aktörer i en gemensam agenda och samtidigt stötta experimenterande och samskapande med användarens behov i fokus. På så vis etableras aktörskonstellationer med kapacitet att adressera större och mer komplexa frågeställningar än vad som ligger inom rimlig omfattning för en enskild aktör.

Utveckling av ett modernt innovationssystem

För att nå målen i livsmedelsstrategier på regional och nationell nivå behövs långsiktiga satsningar forskning och innovation, nationell tillgänglighet till både kunskap och innovationsfrämjande samt samordning av innovationsstödet för livsmedelskedjans företag.

Denna förstudie ger förslag på hur de tre första byggstenarna i utvecklingen av ett modernt innovationssystem ska utformas för att möta behoven hos varje unikt företag i livsmedelskedjan, oavsett bransch, storlek eller geografi:
A. Satsning på nationell myndighetssamverkan kring forskning och innovation
B. Ökat nyttiggörande av forskningsresultat i livsmedelskedjans företag – Kunskapspyramiden
C. Satsning på regionalt innovationsstöd genom samordning mellan nationella och regionala aktörer

Förslaget syftar till att utveckla ett sammankopplat innovationssystem med fokus på livsmedelskedjan och företagens innovationsutveckling, förmågor och behov. Drivkraften i förslaget är att öka innovationstakt, innovationshöjd samt antalet innovationer för ökad produktion, konkurrenskraft och hållbarhet.

Med en långsiktig satsning på förslagen i denna förstudie, kombinerat med en ökad satsning på innovation och forskning till livsmedelssektorn uppnås flera fördelar. Nyttiggörandet av kunskap ökar, innovationsförmågor och konkurrenskraft stärks och systemet uppnår ett ökat effektivt nyttjande av skattemedel. Genom att stimulera innovation i värdekedjor skapas dessutom bättre förutsättningar för att tillsammans lösa större samhällsutmaningar.

Systemet inkluderar både myndigheter, offentliga aktörer, forskning och näringsliv.

Rapport
Extramaterial

Innovation i livsmedelskedjan

Sverige som land rankas på andra plats av alla världens länder när det kommer till innovationsförmåga. I mer sektorsspecifika rankingar hamnar svensk livsmedelsproduktion betydligt lägre. Detta projekt pekar på en rad förklaringar till varför svensk livsmedelssektor halkar efter och ger ett antal rekommendationer kring vad som kan förändras för att stärka innovationskraften i livsmedelskedjan. Detta handlar sammanfattningsvis om att sätta entreprenören i fokus och att göra främjandesystemet mer tillgängligt och mer relevant genom bättre samordning och mer långsiktighet. Genom en starkare koppling till forskningen och ett effektivt kunskapsutbyte kan främjandesystem och förvaltning bättre svara mot näringens uttalade behov och bidra till att svensk livsmedels- och måltidsproduktion drar nytta av den världsledande forskning som sker vid svenska lärosäten och forskningsinstitut och omvandla forskningsresultat till innovation.

Livsmedelskedjan som utvecklingsarena för hållbarhet och konkurrenskraft

I denna förstudie har vi tagit fram ett brett kunskapsmaterial för att få en bild av livsmedelskedjans utvecklingspotential genom ökad innovation, vilka hinder för utveckling som finns, hur dagens innovationsstödsystem ser ut och vad vi kan lära av andra länder.

Förväntningar finns bland annat formulerat i regeringens livsmedelsstrategi att regeringen ska ställa om till en hållbar produktion och hållbar tillväxt. Men analysen i denna förstudie visar att stora delar av livsmedelskedjan idag står utanför det traditionella innovationssystemet.

Livsmedelskedjans nationella innovationssystem

Ett flertal studier har tidigare pekat på ett antal brister i det svenska innovationssystemet som kan anses vara särskilt hämmande när det kommer till innovationsfrämjande i livsmedelskedjans företag. Denna rapport ger en översikt av det svenska innovationssystemet och sammanfattar de slutsatser som lyfts fram i olika utvärderingar. Rapporten pekar bl.a. på att Sverige idag har en politik för grundforskning snarare än för innovation inom livsmedelskedjan, att småföretag och företag på landsbygden har svag tillgänglighet till främjandesystemet och står ofta utanför innovationssystemen samt att det behövs ett främjandesystem med förmåga att vara brygga mellan forskning och näringsliv och mellan branscher. Rapporten diskuterar även avsaknaden av tydlig styrning och tydliga prioriteringar och att det finns ett glapp mellan nationell och regional nivå.

Livsmedelskedjans regionala innovationssystem

En stor del av offentliga insatser sker på regional nivå. Denna rapport beskriver hur dagens stöd och rådgivningssystem ser ut med Norrbotten, Västerbotten, Skåne och Västra Götaland som exempel. Stöd- och rådgivningssystemen är som denna rapport visar svåröverskådliga och det är också stora skillnader mellan hur regioner arbetar med frågorna. Andelen innovationsstöd är också litet, speciellt för jordbruket.

Förutsättningar för innovation i den växtbaserade värdekedjan

Denna rapport beskriver hur värdekedjan livsmedel ser ut samt de gap som kan ses som potentiella möjligheter för att utveckla policyverktyg som kan förbättra företagens innovationsförmåga. Det handlar bl.a. om att utgå från entreprenören, koordinera nationella och regionala satsningar, öka samarbetet i värdekedjorna samt att öka utbildningsnivån i sektorn.

Hur innovativa är företagen i livsmedelskedjan?

Detta är den första kartläggningen av innovation och innovationsaktiviteter som omfattar hela livsmedelskedjan och även inkluderar mikroföretag, dvs företag med färre än 10 anställda. Undersökningen visar att livsmedelskedjan i stort har en innovationsgrad som ligger i paritet med övriga näringar inom tillverkning- och tjänsteproduktion, undantaget är primärledet där innovationsgraden är lägre än i övriga led. Innovationsgraden tenderar att öka med företagens storlek men även de små företagen visar på en hög innovationskapacitet. De flesta innovationerna är av inkrementell karaktär och innovationshöjden i livsmedelskedjan är lägre än genomsnittet för näringslivet i stort. De flesta respondenterna i undersökningen svarar att innovationerna har resulterat i ökad omsättning i företag och till viss del även export. Vanligaste typen av samarbetspart i sin innovationsverksamhet är andra företag, mycket få anger universitet och högskolor som den mest värdefulla samarbetsparten. Finansiering är det område som företag anger är mest riskabelt och där de behöver mer stöd, även riskhantering och processledning uppges som utmaningar. Företagen uppger även att det är svårt att hitta stöd som är inriktade mot den typ av satsning man vill göra.

Vad kan Sverige lära av andra länder om innovation i livsmedelskedjan?

Denna rapport beskriver hur man i Danmark, Finland, Irland och Nederländerna arbetar med innovation inom livsmedelskedjan. Några lärdomar är att offentliga satsningar utgår från industrins och marknadens behov, man har fokus på export och har en gemensam vision och prioriteringar för satsningar samt att man samlar relevanta privata och offentliga aktörer i en utvecklingsarena. Därmed har man skapat systemperspektiv på livsmedelskedjan och gjort den till en nationell angelägenhet som också nått framgång med ökad export.

Att mäta innovation

Denna rapport ger en översikt av hur innovation på olika sätt kan följas upp. För att veta om insatser för innovation leder till resultat behöver de följas upp och utvärderas. Det kan göras på samhällsnivå, branschnivå eller företagsnivå och man kan mäta t.ex. insatser eller faktiska effekter. Med tanke på Sveriges ambitiösa visioner och mål kring innovation behövs en bredare diskussion om hur vi följer upp arbetet. Bättre utvärderingar ger ett lärande som successivt kan förbättra innovationspolitiken.

Hur skapar vi ett vassare främjandesystem riktat mot livsmedelsföretag?

För att bättre förstå främst de små företagens utmaningar och hur främjandesystemet fungerar, har en intervjuundersökning med företagsutvecklare genomförts. Företagsutvecklarna pekar på att tid, mindset, strukturen i kedjan, kompetens och kapital är främsta utmaningarna för de små företagen. Innovationssystemet är inte särskilt tillgängligt för företagen i livsmedelskedjan, det är dessutom regionalt fragmenterat. Det främjande systemet behöver ta ett större ansvar för att stötta utvecklingen hos de små företagen samt överbrygga gapet mellan forskning och näringsliv. Det behövs även verktyg, nya affärsmodeller och en infrastruktur som stöttar små företag som vill skala upp och växa.

Innovation i världsklass

För att bättre förstå vad som kännetecknar företag som lanserar innovationer med höjd, dvs
nyheter på en världsmarknad, har en fördjupad analys av innovationsundersökning genomförts.
Den visar att innovationer med stort nyhetsvärde kommer fram i såväl nystartade som väl etablerade företag. Dessa företag kännetecknas bland annat av högre utbildningsnivå, etablerade innovationsprocesser i företaget och siktet inställt på större marknader. Företag som finns på internationella marknader och företag med internationellt ägande har en större benägenhet att göra mer banbrytande innovationer. Undersökningen visar även att företag som har gjort innovationer med stort nyhetsvärde ser större behov av stöd när det kommer till finansiering, teknisk kompetens och riskhantering. De företag som gjort innovationer som är nya på världsmarknaden är även mer benägna att involvera externa aktörer i innovationsarbetet och att samverka med forskningsmiljöer.

För att stimulera ökad innovationshöjd i livsmedelskedjan krävs en innovationspolitik och ett
företagsfrämjande som är mer samordnat och arbetar mer strategiskt mot specifika utmaningar
och mot specifika målgrupper av företag. I detta arbete bör åtgärder som ger mer gränsöverskridande samverkan prioriteras.