Livsmedelskedjan som utvecklingsarena för nya verktyg och ny organisationsmodell för samhandling

Den svenska livsmedelssektorn har stor betydelse för svensk ekonomi. Men på grund av flera brister i systemet har branschen som helhet svårt att nå sin fulla potential. Några av de faktorer som ligger bakom detta är det faktum att branschen domineras av många småföretag spridda över stora delar av landet och generellt lägre utbildningsnivå än andra industriella näringar.

På grund av låg lönsamhet och stark konkurrens har företagen fokuserat på produktion, kortsiktig överlevnad och stegvis utveckling. Möjligheterna till samarbete mellan företag både i samma del av produktionen och i värdekedjor har inte utnyttjats fullt ut.

Den svenska livsmedelssektorn har stor betydelse för svensk ekonomi. Men på grund av flera brister i systemet har branschen som helhet svårt att nå sin fulla potential. Några av de faktorer som ligger bakom detta är det faktum att branschen domineras av många småföretag spridda över stora delar av landet och generellt lägre utbildningsnivå än andra industriella näringar.

På grund av låg lönsamhet och stark konkurrens har företagen fokuserat på produktion, kortsiktig överlevnad och stegvis utveckling. Möjligheterna till samarbete mellan företag både i samma del av produktionen och i värdekedjor har inte utnyttjats fullt ut.

Satsa på forskning och innovation

För att klara de utmaningar som livsmedelssektorn står inför och nå målet att är 2030 vara globalt konkurrenskraftig, innovativ, hållbar och attraktiv att verka inom behöver branschen satsa på forskning och innovation.

Det görs bland annat i projektet ”Fokus värdekedja – Livsmedelskedjan som utvecklingsarena för nya verktyg och ny organisationsmodell för samhandling”, där Sweden Food Arena med finansiering från Vinnova ska utveckla och testa nya verktyg anpassade till en mångfald av företag med målet att öka företagens förmåga att ta till sig ny kunskap, till samverkan och innovation.

I projektet ska också nya sätt för samhandling utvecklas med syftet att aktörerna tillsammans snabbt och effektivt ska medverka till att skapa en hållbar värdekedja för livsmedel.

Två steg

Processen är uppdelad i två steg med en inledande förstudie som har som mål att ta fram en projektplan för en större studie som med förstudien som grund utvecklar innovation och konkurrenskraft i ett antal värdekedjor med sikte på 2025. Dessutom ska förstudien ge ett kompletterande underlag till en parallellstudie som genomförs under 2020 – 2021 som på beställning av Tillväxtverket kartlägger små och medelstora företag inom livsmedelskedjan, deras innovationsförmåga och vad som krävs för att de företagen ska utvecklas på ett hållbart sätt.

Fyra arbetspaket

Förstudien är uppdelad i fyra arbetspaket:

  • Planering av projektet med identifiering av två värdekedjor som ska analyseras

  • GAP-analys med syfte att identifiera utvecklingspotentialen hos de identifierade värdekedjorna

  • På basis av tillgänglig litteratur, befintliga styrmedel och omvärldsanalys ta fram en bredd av verktyg relevanta för företagens uttalade behov och möjliga att tillämpa mer generellt.

  • Framtagning av projektplan för huvudstudien.

Huvudprojektledare för förstudien är Thomas Malmer, Malmer Insight AB. Till sin hjälp i har han för arbetspaketen två och tre Lars Pettersson och Sara Johansson, Jönköpings Universitet och Ulf Sonesson, RISE.

Intervju med Thomas Malmer, projektledare
Artikel: Växtförädling som innovation

Resultat från GAP-analyser och omvärldsanalys kommer att presenteras under vintern 2021 och förslaget till projektplan för huvudstudien ska ligga färdig 30 april 2021.

För mer information, kontakta marie.gidlund@swedenfoodarena.se

Projektet finasieras av Vinnova