Genom utveckling av ett modernt innovationssystem är svensk livsmedelskedja topp 3 på europeisk innovationsranking år 2030.

Ett sammanhållet innovationssystem för stärkt konkurrenskraft är själva navet för att nå vision och mål i innovations- och forskningsagendan.

I samverkan med andra sektorer, forskningsfinansiärer och en långsiktig livsmedels- och innovationspolitik ska vi utveckla ett modernt och effektivt innovationssystem och infrastruktur för hållbar innovation.

Svensk matinnovation drevs framåt under 1990-talet och början på 2000-talet när kombinationen mat och hälsa och förhoppningen att kunna marknadsföra livsmedel med hälsoargument lockade både kreativitet och kapital. Innovationer som Oatly, ProViva, havrefiberkoncentrat och kolesterolsänkande margarin såg dagens ljus. På en marknad präglad av tradition och stegvis förändring krävs mod att utveckla livsmedel och koncept som är både innovativa och som har en stor marknadspotential. För det är en hård konkurrens om konsumenternas betalningsvilja – fyra av fem nya produkter överlever inte första året på marknaden. Därför behöver vi forma ett system som ökar precision och verkshöjd i innovationsprocessen.

50 nya svenska livsmedelsinnovationer som tillsammans omsätter 1 miljard euro år 2030.

Svensk matinnovation fick en skjuts under 1990-talet när kombinationen mat och hälsa och förhoppningen att kunna marknadsföra livsmedel med hälsoargument lockade både kreativitet och kapital. Innovationer som Oatly, ProViva, havrefiberkoncentrat och kolesterolsänkande margarin såg dagens ljus. På en marknad präglad av tradition och stegvis förändring krävs mod att utveckla livsmedel och koncept som är både innovativa och som har en stor marknadspotential. För det är en hård konkurrens – fyra av fem nya produkter överlever inte första året på marknaden.

Ett modernt innovationssystem

För att klara den utmaningen krävs ett världsledande system för innovation i värdekedjan. I det systemet behövs nya innovationsmodeller som gör vägen från identifierat behov till färdig produkt kortare. De bästa förutsättningarna för detta skapas i starka innovationskluster som genom gränsöverskridande samarbeten ger förutsättningar för växande bolag i hela värdekedjan. Det behövs tillgång till både test- och pilotanläggningar och framförallt små företag och start-ups behöver tillgång till småskaliga produktionsanläggningar och testmarknader.

Den svenska samverkansmodellen som kopplar samman forskning, näringsliv, offentlig sektor och ideell sektor kan fortsatt utvecklas och utnyttjas effektivt för att skapa den transformation av livsmedelssystemet som är nödvändig. En del i detta är offentlig upphandling av innovation.

Starka incitament för utveckling

Företag och forskare behöver utveckla och implementera ny kunskap, insikter och metoder om styrning och regelverk för att möjliggöra utveckling. Forskare, företag och stödsystem

behöver en långsiktighet som förenar tydliga mål med en förmåga att identifiera och eliminera innovationshämmande regelverk.

Utveckla en lärandekultur

Ett sätt att åstadkomma detta är att utveckla en lärandekultur och förmåga till innovativ utveckling. I det ingår både att utveckla och stärka företagens innovationsförmåga och entreprenörskap. Det kräver också utveckling av ett innovationsledarskap som kan förena interna och externa resurser för att korta vägen från identifierat behov till färdig produkt.

Affärsmodeller

Livsmedelssektorn har ett akut behov av utveckling av nya affärsmodeller. Existerande värdekedjor och strukturer skapar inlåsningseffekter som försvårar för innovativa lösningar som kan korta vägen från idé till marknad. Här finns behov av nya logistiska lösningar och tjänstebaserade modeller och betalningsmodeller som underlättar transaktioner och tydligare premierar aktörer som tillför reella konsumentvärden och som bygger affärsmodeller för hållbara värdekedjor.

CASE

Komponenter i en integrerad innovationsinfrastruktur

Exempel på framgångsrik innovation inom livsmedelssektorn pekar ofta på betydelsen av kluster. Det har också varit en observation som bekräftat forskning kring innovation och affärsutveckling från andra branscher, där just betydelsen av samlokalisering av både grundläggande och tillämpad forskning, inkubatorer och science parks, start ups och stora och små företag både i branschen och stödjande kringsektorer accelererar innovationstakten. Exempel på sådana kluster inom livsmedelssektorn är Parma-regionen i Italien, Wageningen och Amsterdam i Nederländerna, Irlands livsmedelssatsning med en statlig AKIS-myndighet och i viss mån även Öresundsregionen.

Det finns dock problem med att överföra kluster- och innovationsmodeller från andra sektorer till livsmedel och andra areellt kopplade sektorer. I korthet handlar det om att primärproduktionen av råvaror av relativt lågt specifikt värde, liksom företagandet, är decentraliserat och inte med nödvändighet är förlagt till områden med hög befolkningstäthet och närhet till universitet och utbildning, myndigheter, marknad och beslutsfattare.

Därför behöver livsmedelssektorn en innovationsinfrastruktur som kan integrera en decentraliserad företagsstruktur med många småföretag och tillgång till forskning, stödstrukturer och marknad. Mycket går att lösa med informations- och kommunikationsteknik, men även där kan den decentraliserade strukturen utgöra ett hinder. Därför behövs en infrastruktur som kombinerar en rad komponenter som kan balansera och accelerera innovation och affärsutveckling.

Exempel på sådana komponenter i ett byggbart system är regionala testbäddar och pilotfaciliteter kopplade till kluster eller forsknings- och innovationscentra. Det gäller även tillgång till myndigheter och andra stödstrukturer som rådgivning, kompetensförsörjning, konsulttjänster, finansiering och tjänster som kan erbjuda tillgång till marknader. Dessutom behövs nya modeller utvecklas för att säkerställa ökad kunskapsdelning och kunskapsspridning mellan forskning och näringsliv. Ett sådant system behöver också byggas från grunden med ett utifrån och in-perspektiv. Deny satsningen på kunskapsnav inom animalieproduktion, ledarskap, växtnäring och miljö samt digitalisering är ett utmärkt exempel på detta.

Exempel på komponenter i en integrerad innovationsinfrastruktur:

Inom uppdraget Ny innovativ mat har Tillväxtverket tillsammans med Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Länsstyrelsen Västra Götalandsregionen börjat göra skarpa tester av en myndighetsövergripande innovationsenhet för att pröva nya arbetssätt.

Syftet är att öka innovationshöjden i det svenska matsystemet genom att förändra arbetssättet så att det främjar innovation. Det handlar enligt myndigheten själv om kulturförändring och betydligt mer samverkan mellan myndigheterna när det gäller utveckling, förenkling och tolkning av regler.

Enheten är ännu inte i operativt läge men kan jämföras med de förenklingar som gjorts mot företag inom exempelvis Skatteverket och Verksamt.

Skillnaderna mellan olika delar av landet är stora när det gäller förutsättningar för att bedriva jordbruk och produktion av livsmedel. Därför behövs regionala testbäddar och plattformar för att testa och utveckla både primärproduktion och vidareförädling av livsmedel. Det handlar om öppna strukturer där entreprenörer kan pröva sina idéer under relativt kontrollerade förhållanden.

SLU:s forskningsstationer Sites finns med olika inriktning på tio platser över hela landet. Bara ett fåtal har dock i dagsläget inriktning mot livsmedel, men flera av dem har geografiska lägen som gör det intressant att utvidga till att gälla även livsmedel inklusive vilt, bär och sjömat. Utöver Sites har SLU också tillgång till försöksgårdar och -stationer på andra platser, som Lanna i Västergötland och Torslunda på Öland. Hushållningssällskapen har också tillgång till försöksgårdar väl fördelade över landet. Det finns även test- och demoanläggningar hos RISE och på flera olika universitet, med fokus på process- och produktutveckling.

Även företag kan erbjuda testbäddar där innovationer kan prövas tillsammans med både state of the art och cutting edge. Lantmännen har på sin gård i Svalöv försök i stor skala med precisionsodling och på Bjertorp i Västergötland bedriv utveckling och försök med inriktning mot hållbarhet och klimat. Axfoundation bedriver på Torsåker ett framtidsinriktat utvecklingsarbete för framtidens mat från primärproduktion till småskalig livsmedelsförädling och gastronomisk utveckling.

Flera universitet och högskolor erbjuder inkubatorer och innovationsstöd i olika former. SLU har via SLU Holding sådan verksamhet i Alnarp, Skara, Uppsala och Umeå med Green Innovation Parks i Alnarp och Uppsala. Andra exempel är Krinova kopplad till Högskolan i Kristianstad, Innovatum i Västra Götaland som har nära samarbete med bla Chalmers, Göteborgs universitet och RISE samt och Vreta Kluster, som samarbetar med bland annat Linköpings Universitet och SLU. Stödsystemet är till stora delar regionalt organiserat, fragmenterat och ej koordinerat på nationell nivå. Företag i regioner som inte har fokus på livsmedelsinnovation har mycket begränsad tillgång till stödsystem i andra regioner.

När det gäller kunskapsstöd med fokus på industriell utveckling saknas dock en mer decentraliserad modell inom livsmedel som liknar de regionala industriella utvecklingscentra, IUC. De är sedan några år organiserade som industriägda utvecklingscentra med en verksamhet av konsultkaraktär.

För småskalig livsmedelsförädling och mathantverk finns ett nationellt centrum, Eldrimner i Ås utanför Östersund. Centret samarbetar med lokala och regionala aktörer med inriktning mot småskalig livsmedelproduktion.

Ett problem i värdekedjan är ägandet av data. En mängd relevanta data genereras från lantbrukarnas operativa system och beslutsstöd. Dessa kan användas för att skapa värde, både för primärproducenten och för aktörer i senare led. Frågan är vem som äger de data som genereras och hur skapade värden fördelas mellan aktörerna.

För att utveckla ett säkert system har LRF, Lantmännen, Arla, Växa, Hushållningssällskapen och HK Scan bildat Agronod, som erbjuder en plattform för delning av data där lantbrukaren styr vem eller vilka som data delas med. I förlängningen ska detta både kunna generera indirekta intäkter i form av mervärde på lantbrukarnas produkter och direkt om data används i kommersiella tillämpningar.

Som första modell har Agronod startat projektet Agrosfär, ett verktyg för att göra automatiska klimatberäkningar baserat på gårdsdata och som kan användas som underlag för redovisning av olika livsmedelsprodukters klimatavtryck.

För småskalig livsmedelsproduktion och mathantverk finns tillgång till Rekoringar och egen försäljning via butik både fysiskt och på nätet. Men för steget från det småskaliga till distribution via de etablerade dagligvarukedjorna saknas idag upparbetade system för marknadsföring och distribution.

Ett företag som försöker fylla det hålet är Mylla.se, som genom en annorlunda strategi för prissättning och lokalt baserad distribution håller på att bygga en ny struktur. Utbudet bestäms av de leverantörer som vill distribuera via kanalen och som också sätter priset till konsument. Mylla.se tar sedan ut en affärsmässigt baserad ersättning för distributionstjänsten. Det innebär att leverantörer kan ha högre intäkt än via den etablerade handeln, samtidigt som priset till konsument kan vara lägre än i butik. I dagsläget står ett par hundra leverantörer i kö för att komma in på företagets hemsida, och ett nätverk av logistiknoder är under uppbyggnad.

Världens mest efterfrågade
mat och dryck

Mat och dryck för
ett hälsosammare liv

En resurseffektiv
livsmedelssektor

Hållbarhet i världsklass