Tack vare ett attraktivt utbud av hälsosamma och smakrika produkter har konsumenterna i Sverige bättre matvanor år 2030.
Vi har aldrig levt längre och vi har ur ett internationellt perspektiv god folkhälsa. Trots det drabbas många av kroniska sjukdomar som är kopplade till livsstil, och där maten och måltidsvanor spelar en stor roll. Det handlar bland annat om övervikt och fetma, högt blodtryck, diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar. Med tillgång till hälsosamma livsmedel och måltider kan en stor del av de kostrelaterade sjukdomstillstånden förebyggas, och även bidra till även förbättrad upplevd hälsa hos friska personer.
Tack vare ett attraktivt utbud av hälsosamma och smakrika produkter har konsumenterna i Sverige bättre matvanor år 2030.
Vi har aldrig levt längre och vi har ur ett internationellt perspektiv god folkhälsa. Trots det drabbas många av kroniska sjukdomar som är kopplade till livsstil, och där maten och måltidsvanor spelar en stor roll. Det handlar bland annat om övervikt och fetma, högt blodtryck, diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar. Med tillgång till hälsosamma livsmedel och måltider kan en stor del av de kostrelaterade sjukdomstillstånden förebyggas, och även bidra till även förbättrad upplevd hälsa hos friska personer.
Kunskap om konsumentval
Livsstilens och måltidssituationens betydelse för vad och hur vi väljer att äta gör det nödvändigt att få tillgång till djup kunskap om konsumenternas beteende kring och förväntningar på hälsosam mat. Vi måste utveckla vår förståelse för hur konsumenter tänker kring mat, hälsa och hållbarhet i ett föränderligt samhälle och förstärka livsmedelskedjans kunskap om konsumenters beteende och kopplingen mat-hälsa. För detta behövs nya verktyg för datainsamling och analys av konsumentbeteende.
Underlätta konsumentval
På en fri marknad ligger det slutliga beslutet hos konsumenten. Därför bör vi underlätta för konsumenten att göra välinformerade och hälsosamma val i samklang med de svenska kostråden. Det innebär att utveckla verktyg som underlättar för den enskilda konsumenten att välja rätt. De olika hinder som finns för att kunna rikta kostråd anpassade för olika målgrupper behöver identifieras och åtgärdas.
Hur förpackningsdesign, färger, val av bilder och andra delar i kommunikationen kan stödja konsumentens val av mer hälsosamma livsmedel behöver undersökas.
Även konsumenter, vårdpersonal och andra behöver kunna bedöma hälsoeffekterna av livsmedel och måltider. För detta krävs utveckling av digitala verktyg och kommunikationskanaler.
Positiva hälsoeffekter
Att erbjuda ett brett sortiment av livsmedel som hjälper konsumenten till goda matvanor är ett viktigt ansvar för livsmedelsbranschen. Här utgör tillgång till nya livsmedelsprodukter med positiva hälsoeffekter en central del. För att uppnå detta är det viktigt att utveckla modeller, metoder och tekniker samt databaser för att kunna identifiera, mäta och förstå hälsoeffekter på både individ och gruppnivå av enskilda råvaror, ingredienser och livsmedel och hela kostmönster. Det gäller både redan utvecklade och nya produkter.
För producenter är det viktigt att nya processer och teknologier tas fram för att produkter ska ha bästa möjliga näringsinnehåll och smak. Produkter anpassade till olika målgrupper behöver utvecklas och vi behöver även en bättre förståelse för hur ändrade livsstilar påverkar hälsoeffekter av mat.
Positiva smakupplevelser
För att hälsosamma livsmedelsprodukter ska kunna få önskade effekter ska de ge en positiv smakupplevelse och ett ökat upplevt välbefinnande. Att utveckla livsmedel med goda sensoriska egenskaper är mycket viktigt för att öka acceptans och tillgänglighet när livsmedlet förs ut på marknaden. Det innebär att vi behöver utveckla metoder som förutsäger och mäter smakupplevelse utifrån multisensoriska perspektiv. Vi behöver även metoder som gör det möjligt att förutsäga sensorisk kvalitet utifrån produktens egenskaper och måltidssituationen.
CASE
Redusalt
Sverige är ett av de länder i västvärlden där det dagliga intaget av salt är alltför hög. I genomsnitt konsumerar vi mellan 10–12 gram koksalt per dag jämfört med ett rekommenderat intag på 6 gram. Ett högt intag förknippas med ökad risk för högt blodtryck och därmed ökad risk för hjärtinfarkt, stroke och njurskador.
Att vi får i oss så mycket salt är delvis kopplat till en matkultur där salt traditionellt använts till att konservera livsmedel som fisk, kött och mejeriprodukter. I matlagningen är salt ofta använt för att framhäva andra smaker. En stor del av intaget kommer från charkprodukter, bröd, matfett, ost och färdigmat.
I andra länder som Storbritannien och Finland har myndigheter och livsmedelsföretag framgångsrikt samarbetat för att kunna minska intaget. I Sverige har vi genom projektet Redusalt med 18 partners från livsmedelsbranschen, myndigheter och konsumentorganisationer och med RISE som projektansvarigt, under tre år arbetat med att utveckla metoder som gör det möjligt att minska salthalten i produkter och måltidslösningar med bibehållen smak och säkerhet.
Projektet visar att det går att minska salthalten i de undersökta typprodukterna utan negativa konsekvenser. Detta är ett viktigt bidrag till att minska saltintaget till 6 gram per dag. En sådan sänkning skulle i sin tur leda till en väsentligt förbättrad folkhälsa med en minskning av kostnader i hälso- och sjukvården med tre miljarder kronor per år och att antalet dödsfall på grund av följdeffekter av för högt saltintag skulle kunna minska med 2 000 per år.