Kunskapsrapporter

Potentialen för att utveckla livsmedelskedjan med innovation är stor. Sweden Food Arena driver därför under åren 2020–2021 två projekt. Dels ”Livsmedelskedjan som utvecklingsarena” finansierat av Vinnova, dels ”Innovation i livsmedelskedjan” finansierat av Tillväxtverket. Båda projekten kommer ge ökade insikter om hur företag i livsmedelskedjan, från primärproduktion och förädling till konsumtionsledet, kan utvecklas genom innovation. Utgångspunkten är regeringens ambitioner i livsmedelsstrategin och de mål och missioner som livsmedelskedjan genom Sweden Food Arena satt upp.

I arbetet tar vi fram ett antal analyser för att bättre förstå vilka problem företagen möter i sitt utvecklingsarbete och hur dagens stöd- och rådgivningssystem kan anpassas för att bättre svara mot företagens behov. Analyserna är sedan underlag för förslag som kommer riktas till olika myndigheter och regioner. Förslagen kommer kretsa kring nya verktyg anpassade för en mångfald av företag samt hur en bättre koordinering för samhandling kan skapas mellan olika aktörer.

Potentialen för att utveckla livsmedelskedjan med innovation är stor. Sweden Food Arena driver därför under åren 2020–2021 två projekt. Dels ”Livsmedelskedjan som utvecklingsarena” finansierat av Vinnova, dels ”Livsmedelskedjan som utvecklingsarena” finansierat av Tillväxtverket. Båda projekten kommer ge ökade insikter om hur företag i livsmedelskedjan, från primärproduktion och förädling till konsumtionsledet, kan utvecklas genom innovation. Utgångspunkten är regeringens ambitioner i livsmedelsstrategin och de mål och missioner som livsmedelskedjan genom Sweden Food Arena satt upp.

I arbetet tar vi fram ett antal analyser för att bättre förstå vilka problem företagen möter i sitt utvecklingsarbete och hur dagens stöd- och rådgivningssystem kan anpassas för att bättre svara mot företagens behov. Analyserna är sedan underlag för förslag som kommer riktas till olika myndigheter och regioner. Förslagen kommer kretsa kring nya verktyg anpassade för en mångfald av företag samt hur en bättre koordinering för samhandling kan skapas mellan olika aktörer.

Innovation i livsmedelskedjan

Sverige som land rankas på andra plats av alla världens länder när det kommer till innovationsförmåga. I mer sektorsspecifika rankingar hamnar svensk livsmedelsproduktion betydligt lägre. Detta projekt pekar på en rad förklaringar till varför svensk livsmedelssektor halkar efter och ger ett antal rekommendationer kring vad som kan förändras för att stärka innovationskraften i livsmedelskedjan. Detta handlar sammanfattningsvis om att sätta entreprenören i fokus och att göra främjandesystemet mer tillgängligt och mer relevant genom bättre samordning och mer långsiktighet. Genom en starkare koppling till forskningen och ett effektivt kunskapsutbyte kan främjandesystem och förvaltning bättre svara mot näringens uttalade behov och bidra till att svensk livsmedels- och måltidsproduktion drar nytta av den världsledande forskning som sker vid svenska lärosäten och forskningsinstitut och omvandla forskningsresultat till innovation.

Läs rapporten
Se powerpoint-presentation
Presentation: Slutrapport – Innovation i livsmedelskedjan

Livsmedelskedjan som utvecklingsarena för hållbarhet och konkurrenskraft

I denna förstudie har vi tagit fram ett brett kunskapsmaterial för att få en bild av livsmedelskedjans utvecklingspotential genom ökad innovation, vilka hinder för utveckling som finns, hur dagens innovationsstödsystem ser ut och vad vi kan lära av andra länder.

Förväntningar finns bland annat formulerat i regeringens livsmedelsstrategi att regeringen ska ställa om till en hållbar produktion och hållbar tillväxt. Men analysen i denna förstudie visar att stora delar av livsmedelskedjan idag står utanför det traditionella innovationssystemet.

Läs rapporten
Se powerpoint-presentation
Presentation: Slutrapport – Livsmedelskedjan som utvecklingsarena

Livsmedelskedjans nationella innovationssystem

Ett flertal studier har tidigare pekat på ett antal brister i det svenska innovationssystemet som kan anses vara särskilt hämmande när det kommer till innovationsfrämjande i livsmedelskedjans företag. Denna rapport ger en översikt av det svenska innovationssystemet och sammanfattar de slutsatser som lyfts fram i olika utvärderingar. Rapporten pekar bl.a. på att Sverige idag har en politik för grundforskning snarare än för innovation inom livsmedelskedjan, att småföretag och företag på landsbygden har svag tillgänglighet till främjandesystemet och står ofta utanför innovationssystemen samt att det behövs ett främjandesystem med förmåga att vara brygga mellan forskning och näringsliv och mellan branscher. Rapporten diskuterar även avsaknaden av tydlig styrning och tydliga prioriteringar och att det finns ett glapp mellan nationell och regional nivå.

Läs rapporten
Se powerpoint-presentation
Presentation: Nationella och regionala innovationssystemet

Livsmedelskedjans regionala innovationssystem

En stor del av offentliga insatser sker på regional nivå. Denna rapport beskriver hur dagens stöd och rådgivningssystem ser ut med Norrbotten, Västerbotten, Skåne och Västra Götaland som exempel. Stöd- och rådgivningssystemen är som denna rapport visar svåröverskådliga och det är också stora skillnader mellan hur regioner arbetar med frågorna. Andelen innovationsstöd är också litet, speciellt för jordbruket.

Läs rapporten
Se powerpoint-presentation

Förutsättningar för innovation i den växtbaserade värdekedjan

Denna rapport beskriver hur värdekedjan livsmedel ser ut samt de gap som kan ses som potentiella möjligheter för att utveckla policyverktyg som kan förbättra företagens innovationsförmåga. Det handlar bl.a. om att utgå från entreprenören, koordinera nationella och regionala satsningar, öka samarbetet i värdekedjorna samt att öka utbildningsnivån i sektorn.

Läs rapporten
Se powerpoint-presentation
Presentation: Lunchwebinar GAP-analys

Hur innovativa är företagen i livsmedelskedjan?

Detta är den första kartläggningen av innovation och innovationsaktiviteter som omfattar hela livsmedelskedjan och även inkluderar mikroföretag, dvs företag med färre än 10 anställda. Undersökningen visar att livsmedelskedjan i stort har en innovationsgrad som ligger i paritet med övriga näringar inom tillverkning- och tjänsteproduktion, undantaget är primärledet där innovationsgraden är lägre än i övriga led. Innovationsgraden tenderar att öka med företagens storlek men även de små företagen visar på en hög innovationskapacitet. De flesta innovationerna är av inkrementell karaktär och innovationshöjden i livsmedelskedjan är lägre än genomsnittet för näringslivet i stort. De flesta respondenterna i undersökningen svarar att innovationerna har resulterat i ökad omsättning i företag och till viss del även export. Vanligaste typen av samarbetspart i sin innovationsverksamhet är andra företag, mycket få anger universitet och högskolor som den mest värdefulla samarbetsparten. Finansiering är det område som företag anger är mest riskabelt och där de behöver mer stöd, även riskhantering och processledning uppges som utmaningar. Företagen uppger även att det är svårt att hitta stöd som är inriktade mot den typ av satsning man vill göra.

Läs rapporten
Se powerpoint-presentation
Webbinarium: Innovation i livsmedelskedjan

Vad kan Sverige lära av andra länder om innovation i livsmedelskedjan?

Denna rapport beskriver hur man i Danmark, Finland, Irland och Nederländerna arbetar med innovation inom livsmedelskedjan. Några lärdomar är att offentliga satsningar utgår från industrins och marknadens behov, man har fokus på export och har en gemensam vision och prioriteringar för satsningar samt att man samlar relevanta privata och offentliga aktörer i en utvecklingsarena. Därmed har man skapat systemperspektiv på livsmedelskedjan och gjort den till en nationell angelägenhet som också nått framgång med ökad export.

Läs rapporten
Se powerpoint-presentation
Webbinarium: lärdomar från DK, SF, NL och IR

Att mäta innovation

Denna rapport ger en översikt av hur innovation på olika sätt kan följas upp. För att veta om insatser för innovation leder till resultat behöver de följas upp och utvärderas. Det kan göras på samhällsnivå, branschnivå eller företagsnivå och man kan mäta t.ex. insatser eller faktiska effekter. Med tanke på Sveriges ambitiösa visioner och mål kring innovation behövs en bredare diskussion om hur vi följer upp arbetet. Bättre utvärderingar ger ett lärande som successivt kan förbättra innovationspolitiken.

Läs rapporten

Hur skapar vi ett vassare främjandesystem riktat mot livsmedelsföretag?

För att bättre förstå främst de små företagens utmaningar och hur främjandesystemet fungerar, har en intervjuundersökning med företagsutvecklare genomförts. Företagsutvecklarna pekar på att tid, mindset, strukturen i kedjan, kompetens och kapital är främsta utmaningarna för de små företagen. Innovationssystemet är inte särskilt tillgängligt för företagen i livsmedelskedjan, det är dessutom regionalt fragmenterat. Det främjande systemet behöver ta ett större ansvar för att stötta utvecklingen hos de små företagen samt överbrygga gapet mellan forskning och näringsliv. Det behövs även verktyg, nya affärsmodeller och en infrastruktur som stöttar små företag som vill skala upp och växa.

Läs rapporten
Se powerpoint-presentation
Webbinarium: Livsmedelskedjans främjandesystem