År 2030 har den svenska livsmedelssektorns lönsamhet och resiliens stärkts tack vare ökad resurseffektivitet och hållbara produktionsmetoder.

Fram till mitten av det här århundradet beräknas det globala livsmedelssystemet behöva föda ytterligare två miljarder människor. Det motsvarar samma ökning som skedde mellan 1990 och 2015, och som lett till ett system som gått utanför de gränser som bedöms som hållbara över lång tid. Främst gäller det biologisk mångfald, växtnäringsflöden och markanvändning. Om vi även i ett svenskt perspektiv ska klara utmaningen krävs att vi utvecklar vårt nationella livsmedelssystem till att bli mer miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart.

År 2030 har den svenska livsmedelssektorns lönsamhet och resiliens stärkts tack vare ökad resurseffektivitet och hållbara produktionsmetoder.

Fram till mitten av det här århundradet beräknas det globala livsmedelssystemet behöva föda ytterligare två miljarder människor. Det motsvarar samma ökning som skedde mellan 1990 och 2015, och som lett till ett system som gått utanför de gränser som bedöms som hållbara över lång tid. Främst gäller det biologisk mångfald, växtnäringsflöden och markanvändning. Om vi även i ett svenskt perspektiv ska klara utmaningen krävs att vi utvecklar vårt nationella livsmedelssystem till att bli mer miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart.

Resurseffektiv förädling

Förädlingen av livsmedel som bygger på svenska mervärden sker mer resurseffektivt och lönsamt. Det uppnås genom effektivare utnyttjande av den industriella produktionsförmågan som helhet och genom ökad användning av ny teknik med fokus på automation och digitalisering inom svensk livsmedelsindustri. Det innefattar även effektivare utnyttjande av energi, vatten och andra insatsmedel och genom optimerad utformning av produktionsprocesser och alternativa tekniker. Utveckling av resurseffektiva förpackningslösningar med minskad plastanvändning, ökad andel förnybara råvaror och användning av alternativa tekniker behövs också. Dessutom måste nya teknologier för mer resurseffektiv småskalig livsmedelsproduktion utvecklas, liksom en ökad flexibilitet i livsmedelskedjan för att snabbt kunna ställa om vid kris.

Resurseffektivt jordbruk

Svenskt jordbruk har jämförelsevis hög produktivitet men behöver utvecklas till att bli ännu mer resurseffektivt och mer lönsamt byggt på våra svenska mervärden. Det innebär att kunna ta tillvara jordarnas produktionsförmåga och ekosystemtjänster genom att utveckla kunskap och lösningar inom markbiologi, växtskydd och växtnäringscirkulation. Hållbart nyttjande av vatten behöver förbättras. Produktionen av växtbaserade råvaror behöver effektiviseras och göras mer hållbar genom exempelvis modern växtförädling och sortprövning.

Animalieproduktionen behöver effektiviseras genom hela värdekedjan med bibehållande av hög kvalitet och god djurvälfärd. Det framväxande vattenbruket har en unik möjlighet att genom nya teknologier förena hög effektivitet med hållbarhet. Även för fisket finns stor potential genom att kombinera god förvaltning med bättre utnyttjande av bifångster och underutnyttjade arter.

Ny teknik med fokus på automation, digitalisering och elektrifiering spelar en väsentlig roll för en hållbar effektivisering.

Resurseffektiva måltider

Resurseffektiviteten och lönsamheten behöver öka inom restaurang och storhushåll. Måltidssektorn växer snabbt och behöver öka användningen av ny teknik även innefattande automation och digitalisering. Processer och logistik för måltidssektorns värdekedja från inköp, till tillagning och servering samt svinnkontroll behöver optimeras. Det innefattar effektivare användning av energi, vatten och andra insatsvaror. Måltidssektorn är arbetsintensiv och därför behöver arbetets planering och organisering optimeras.

Minskat svinn

Matsvinn kostar enorma summor pengar och har stor negativ påverkan på miljön. Därför behövs ett minskat matsvinn i kedjans alla led. Tiden mellan produktion och kassation med bibehållen kvalitet behöver förlängas. Det innebär att ta fram strategier för att hantera variation i råvaror och att utveckla smarta och effektiva logistikkedjor. Produktionen behöver styras mot att bli mer efterfrågestyrd samtidigt som vi behöver öka medvetenheten om behovet av minskat svinn i alla led av livsmedelskedjan. Det svinn som ändå uppstår ska tas om hand med omsorg för att ta tillvara de resurser som krävts i processen.

Mer plus, mindre minus

För att öka resurseffektiviteten krävs både minskad negativ och ökad positiv miljöpåverkan. I det ingår att se miljöpåverkan ur ett systemperspektiv för att undvika suboptimering av enskilda delar, samt att etablera en gemensam målbild av livsmedelskedjans miljöpåverkan och vad som kännetecknar ett hållbart livsmedelssystem. Den biologiska mångfalden måste säkerställas, och utsläppen av miljöskadliga utsläpp minska samtidigt som produktionen ökar. Det finns också behov av att underlätta för konsumenter att ta hållbara beslut i sitt val av livsmedel.

Ökad cirkularitet

Med minskat svinn och förbättrad resurshushållning följer också ökad cirkularitet i hela livsmedelssektorn. Det innebär att bi- och restströmmar utnyttjas bättre för att skapa värde. Det gäller speciellt inom primärproduktionen – främst frukt och grönt – och för förpackningar, där dagens återvinningssystem börjat nå sin maximala nivå. Hushållning med viktiga växtnäringsämnen behöver förbättras. Ett sätt att uppnå detta är genom utveckling av helt eller delvis slutna cirkulära cirkulär system för matproduktion. Det är också viktigt att utveckla ett regelverk som möjliggör ökad cirkularitet.

Ökad resiliens

En viktig del i ett hållbart livsmedelssystem är tilliten till systemet även i kriser. Därför behöver resiliensen öka genom ett väl fungerande system även vid kriser. Försörjningsförmågan vid kris behöver säkerställas genom tryggad råvaruförsörjning, produktionskapacitet och logistik. Klimatförändringar gör det också nödvändigt att utveckla och anpassa primärproduktionen. I anpassningen ingår också att utveckla ett mångfaldsjordbruk som skapar förutsättningar för resiliens. För en god försörjningsförmåga vid kris krävs att hela livsmedelssystemet utvecklas till en flexibel och robust värdekedja.

CASE

Absolut resurskoll

Allt vete som används till att tillverka Absolut vodka odlas i Skåne med en noggrann dokumentation och uppföljning av odlingsinsatser och åtgärder. Bland annat samarbetar Pernod Ricard Sweden med SLU för att utveckla en resurseffektiv odlingsteknik som innefattar bland annat växtföljd och jordhälsa. I produktionen tas sidoströmmar i form av gluten, vattenlösliga proteiner och resten från fermentationen i form av drank tillvara. Gluten används i bageriindustrin och övriga proteiner används till foder eller i mindre mängder till livsmedel. Dranken går tillbaka till jordbruket som foder, och även om det inte går till exakt samma gårdar som odlat råvaran är det ändå ett kretslopp på regional nivå.

Av den energi som används i produktionen kommer 90 procent i dag från grön el, värmeåtervinning eller fjärrvärme. På tio år har utsläppen av koldioxid kunnat minskas med 80 procent.

För att inspirera bolagets kunder till återvinning av bolagets välkända – ikoniska – flaska lanserades förra året en begränsad upplaga tappad i flaskor som till minst 41 procent bestod av återvunnet glas.

Världens mest attraktiva
mat och dryck

Konkurrenskraftig
matinnovation

Mat och dryck för
ett hälsosammare liv

Klimatneutral
livsmedelsproduktion