För att nå målen i riksdagens livsmedelsstrategi – ökad konkurrenskraft, ökad livsmedelsproduktionen och bidra till hållbar utveckling – behöver vi utveckla ett modernt innovationssystem. Ett system som är anpassat för en mångfald av företag, oavsett geografisk placering och storlek och som har fokus på att omsätta kunskap till lösningar som efterfrågas av marknaden.
Dagens svenska innovationssystem är splittrat och komplicerat. Många olika departement, myndigheter och regioner är inblandade och ingen har riktig överblick. Staten satsar ca 40 miljarder per år på forskning och ca 40 miljarder per år i olika företagsstöd. Pengar finns alltså, men analyser visar att effektiviteten i innovationssystemet är svag. Många andra länder är bättre på att skapa innovationer samtidigt som Sverige successivt sjunkit i välståndsligan (BNP/capita).
Innovation handlar om förmågan att omvandla kunskap och kompetens till värde.
Utgångspunkterna för våra förslag för ökad innovationsförmåga är:
- Det är entreprenören och intraprenören som skapar innovation
- Utgå från kund och marknad
- Utgå från företagens behov och förutsättningar
- Stärk kunskaps- och kompetensutvecklingen hos företagen
- Nationell kraftsamling behövs – fokus, koordinering och långsiktighet
- Ett målgruppsanpassat offentligt stöd- och rådgivningssystem behövs
- Skapa och stärk bilden av det unikt svenska
- Utveckla samarbetet i livsmedelskedjan
- Ge tydliga roller och ansvar till relevanta aktörer för att skapa förutsättningar för innovation
Många förslag till att utveckla livsmedelskedjan med innovation och forskning har tagits fram. Fyra förslag som bör genomföras i närtid är:
1. Satsning på nationell samverkan kring forskning och innovation
Det behövs ökat samarbete och dialog mellan livsmedelskedjan och myndigheter verksamma inom området forskning och innovation för att satsningar på forskning och innovation skall ge optimal effekt och vara resurseffektiva.
Vi föreslår därför att en nationell plattform inrättas för att samla och koordinera insatser hos Sweden Food Arena och myndigheter verksamma inom området forskning och innovation.
Plattformen ska på ett nytänkande sätt arbeta med hur policy och satsningar kan utformas för att på bästa sätt möta de behov och förutsättningar företag har för att åstadkomma ökad innovation. Sweden Food Arenas främsta uppgift i plattformen blir att samla in och kanalisera livsmedelskedjans behov till relevanta offentliga aktörer.
2. Ökat nyttiggörande av forskningsresultat i livsmedelsföretag
Det behövs ett ökat nyttiggörande av forskningsresultat och staten har en roll att garantera att nyttiggörandet sker fritt och brett.
Vi föreslår en statlig satsning för uppbyggnad av en ”kunskapspyramid” för ökat nyttiggörande där fokus är att öka företagens kunskaper, skapa kontakter mellan företag inom kedjan men även med andra branscher och akademin, och som leder till nya forsknings- och innovationsprojekt. Kunskapspyramiden består av tre nivåer:
- BAS: Generellt öka kunskapen hos företagen genom kunskapsspridning, t.ex. genom att ta fram kunskapssammanställningar och tillgängliggöra forskningsresultat via olika befintliga och nya kanaler; webbinarier etc.
- MELLANNIVÅ: Information om finansieringsmöjligheter (på både nationell och EU-nivå). Matchmaking och byggande av nätverk och andra grupperingar (företag, forskare, andra branscher) kring gemensamma utmaningar.
- SPETS: Bildande och genomförande av innovations- och forskningsprojekt grundade i företagens behov och med tydligt marknadsfokus. Projektuppbyggnad som inkluderar hela värdekedjor.
3. Satsning på regionalt innovationsstöd genom samordning mellan nationella och regionala aktörer
Det behövs långsiktig nationell support som stärker och utvecklar regionala innovationstödjande organisationer. De resultat som genererats i projektet SAMLA bör tas tillvara och vidareutvecklas, ett projekt som stärkt och utvecklat de regionala organisationerna. Vi föreslår därför fortsatt och långsiktig statlig finansiering av en nationell samordningsfunktion som kopplar ihop, stärker och utvecklar de regionala innovationstödjande organisationerna genom ökad samverkan, delning av kunskap och utveckling av nya resurseffektiva satsningar för att nå alla företag, oavsett storlek och geografisk placering.
4. Forskarskola som stärker konkurrenskraften i livsmedelsbranschen
Det behövs fortsatt en forskarskola som säkrar kompetensförsörjning på hög nivå till livsmedelskedjan genom utbildning av doktorer förberedda för anställning i näringslivet. De tillför hög vetenskaplig kompetens inom områden viktiga för branschen och samhället.
Vi föreslår därför att en statlig satsning görs för att upprätthålla och vidareutveckla den etablerade forskarskolan LiFT som är del av Food Science Sweden med aktivt deltagande från livsmedelsbranschen.
Dessa fyra satsningar kan ses som första stegen mot en större långsiktig satsning på innovation i livsmedelskedjan i form av ett strategiskt innovationsprogram av nästa generation (SIP 2.0). En agil och sammanhållen finansiering från flera offentliga aktörer kan finansiera de första insatserna. Sweden Food Arena kan peka på behov och samla aktörer. De insatser som genomföras bör sedan de mest lämpade aktörerna driva.
Livsmedelskedjan har potential att bli en innovativ tillväxtmotor som både genererar jobb och bidrar till en hållbar omställning. För att lyckas behöver det befintliga innovationssystemet utvecklas med långsiktiga, koordinerade och träffsäkra satsningar. Innovationssystemet blir då tillgängligt för alla företag, oavsett bransch, företagsstorlek och geografisk placering samtidigt som livsmedelskedjan då fungerar som ett policylab för hur en omställning till en hållbar bransch kan bli verklighet.
