11 november, 2020

Intervju med Thomas Malmer, projektledare för ”Livsmedelskedjan som utvecklingsarena”

–Vi ligger helt rätt i tiden med den svenska livsmedelsstrategin och det ökade intresset för livsmedelsförsörjning, säger Thomas Malmer, projektledare för Sweden Food Arenas satsning på innovation och samhandling i livsmedelssektorn.

Hej Thomas Malmer!

Du är projektledare för projektet ”Livsmedelskedjan som utvecklingsarena nya verktyg och ny organisationsmodell för samhandling” som Sweden Food Arena driver. Berätta mer om projektet!

Fokus på livsmedelsföretagens innovationsförmåga

– Den svenska livsmedelssektorn har med den innovations- och forskningsagenda som Sweden Food Arena presenterade i juni i år spänt bågen ganska hårt, säger Thomas Malmer utvecklingskonsult och projektledare för Sweden Food Arenas nya projekt ”Livsmedelskedjan som utvecklingsarena för nya verktyg och organisationsmodell för samhandling”.

Hög ambition

– Ambitionen är att höja förädlingsvärdena den svenska värdekedjan för livsmedel, att till 2030 skapa 50 000 nya, lansera 50 nya livsmedelsinnovationer och öka exportandelen till 50 procent. Och detta ska göras i en sektor som präglas av många små och medelstora företag spridda över en stor yta i landet. De stödsystem som finns idag är också mycket komplexa och svåra att överblicka, både för företagen och rådgivare.

Genomförandet av agendan underlättas inte heller av att utbildningsnivån i livsmedelsbranschen är jämförelsevis låg, att förmågan till radikala innovationer är låg och att företagen är ovana vid samarbete mellan varandra och i värdekedjor.

Studera värdekedjor

– Därför behöver vi både utveckla nya verktyg för innovation och förbättra förutsättningarna för företagen att samarbeta, säger Thomas. Det vill vi göra genom att titta på några värdekedjor med svenska havreprodukter och växtbaserade proteiner som exempel. Vi ska se vilka aktörer som finns, hur de arbetar med utvecklingskedjor och analysera vad som gör att företagen väljer att utveckla eller inte utveckla.

GAP-analyser

Det Vinnovafinansierade projektet är en förstudie som efter en inledande planeringsfas ska genomföra så kallad GAP-analys av de valda värdekedjorna. En GAP-analys är en etablerad metod för att visa skillnaden mellan dagsläge och den potential till utveckling som finns för värdekedjan. I metoden ingår också att analysera problem och möjligheter och peka på behovet av ökad forskning, innovation och investeringar.

– Genom att identifiera de kritiska punkterna kan vi sedan matcha dem mot ett system som kan stötta företagen i kedjan att höja produkternas förädlingsvärden.

I den här delen arbetar Thomas tillsammans med Lars Pettersson och Sara Johansson, som båda är forskare vid Jönköping University och specialiserade på entreprenörskap och regional utveckling.

Ta fram verktygslåda

– I projektets tredje del ska vi ta fram förslag på en bredd av både existerande och nya verktyg för höjda förädlingsvärden och som svarar mot de uttalade behov som vi identifierat i företagen, säger Thomas. I det arbetet kommer vi att göra både en genomgång av litteratur och göra en omvärldsanalys av hur man gör i de länder som konstaterats som mer framgångsrika, exempelvis Irland, Danmark och Nederländerna. En annan del handlar om kopplingen till EU-finansiering. Här samarbetar vi med RISE.

I april 2021 ska förstudien vara klar. Då ska man presentera en projektplan för en ett program för identifiering och utveckling av fler värdekedjor, tydliga satsningar på innovation och forskning i livsmedelssektorn samt konkret utveckling och tillämpning av innovationsverktyg som bidrar till att nå ambitionerna i regeringens livsmedelsstrategi.

Rätt i tiden

– Vi ligger rätt i tiden med den svenska livsmedelsstrategin och det ökade intresset för livsmedelsförsörjning. För vår del handlar det om att bygga en långsiktig plattform som också involvera myndigheter och offentliga aktörer. Vi ska inte bara tala om samverkan utan verklig samhandling, avslutar Thomas.

Av Lennart Wikström

Läs om projektet här