I internationella jämförelser av innovationsförmåga hamnar den svenska livsmedelssektorn oväntat lågt. Det gäller i synnerhet när man jämför med andra sektorer. En unik kartläggning av innovation i svenska livsmedelsföretag visar hög innovationsgrad och omfattande samarbeten, i synnerhet med andra företag, men innovationshöjden är låg och det är få företag som ser forskarvärlden som en viktig samarbetspart i innovationssatsningar.
Livsmedelssektorn består av ett stort antal mikroföretag, d.v.s. företag med färre än 10 anställda. Dessa fångas inte upp i den officiella statistiken om innovationer i svenska företag. Nu kan Sweden Food Arena presentera en ny rapport skriven av de två forskarna Sara Johansson och Lina Bjerke, Internationella Handelshögskolan i Jönköping. De har under hösten genomfört en enkätundersökning som kartlägger innovation i alla typer av företag i hela livsmedelskedjan i hela Sverige.
-Trots att livsmedelskedjan till stor del består av mycket små företag visar undersökningen att innovationsgraden är hög och ligger i nivå med andra näringar inom tillverkning och tjänsteproduktion, konstaterar forskarna. Innovationsgraden varierar dock mellan livsmedelskedjans olika led, där livsmedelsindustrin har störst andel innoverande företag medan primärledet ligger lägre än övriga led.
Inkrementella innovationer
I livsmedelskedjan finns ett tydligt fokus på inkrementella innovationer, det vill säga produktegenskaper eller processer som är nya för det egna företaget men som redan finns på marknaden. I jämförelse med andra näringar är det en liten andel av företagen som gör innovationer som är nya för världsmarknaden. De flesta innovationer avser nya eller förbättrade produkter men inom jordbruket finns en hög andel processinnovationer.
Jordbruket skiljer sig också något när det gäller syftet med innovationer, där de främst är avsedda att ge ökad effektivitet och förbättrade arbetsförhållanden. I de efterföljande leden är syftet med innovationssatsningar främst att förnya eller utöka produktsortimentet och att stärka varumärken och marknadsposition. Detta avspeglas också i att innovationerna tydligt leder till ökad omsättning i de efterföljande leden men inte i primärledet. För livsmedelsindustrin leder innovation också i högre utsträckning än för de andra leden att man når nya marknader.
Innovation sker i samarbete med andra företag
Det är endast de större företagen i varje led i kedjan som har egna personer eller avdelningar som särskilt arbetar med innovation. I de mindre företagen hämtas förnyelsen i högre utsträckning utanför företagen, och tydligast är det i jordbruket. Oavsett var i kedjan företaget befinner sig är den viktigaste partnern för innovationssamarbeten ett annat företag. Därefter kommer branschorganisationer utom för industrin som i något högre grad än de andra samarbetar med högskolor och universitet.
Innovationer kräver kapital och risktagande
Undersökningen visar att företag i hela livsmedelskedjan ser kapitaltillgång som det största hindret för innovation och risken att förlora kapital upplevs som den största risken med innovationssatsningar. Samtidigt svarar omkring en fjärdedel av företagen att de inte ser några betydande risker alls med att satsa på innovation. Det är endast mellan 20 och 30 procent som svarar att de tagit emot något offentligt stöd för att göra innovationssatsningar, och störst andel stödmottagare finns i primärledet. Detta kan förklaras med att jordbruket har stor vana vid att ansöka om andra former av stöd inom exempelvis landsbygdsprogrammet.
-Undersökningen visar att innovationsgraden i livsmedelskedjan är god, men att innovationshöjden är jämförelsevis låg. Företagen är duktiga på att samarbeta med varandra och relativt stor andel av företagen har samarbeten med universitet och högskolor, men det är osäkert i vilken utsträckning denna samverkan bidrar till innovation, sammanfattar rapportförfattarna resultatet av sin unika undersökning.
Andel innoverande företag och typ av innovation i de olika leden i livsmedelskedjan
| Andel innoverande företag | Varav Produkt-innovation | Process-innovation | Marknads-innovation | |
|---|---|---|---|---|
| Primärproduktion | 69,9% | 71,9% | 65,4% | 24,8% |
| Livsmedelsindustri | 89.5% | 89,2% | 57,2% | 57,6% |
| Livsmedelshandel | 78,3% | 86,0% | 43,7% | 49,1% |
| Restaurang | 83,3% | 81,5% | 53,8% | 58,5% |
För ytterligare information kontakta:
Sweden Food Arena
Marie Gidlund, Verksamhetsansvarig, Sweden Food Arena
Telefon: 070 – 611 21 10 eller 08 – 762 66 60
E-post: marie.gidlund@swedenfoodarena.se
Jönköping International Business School
Sara Johansson
Telefon: 070-214 97
E-post: sara.johansson@ju.se
