Livsmedel är en strategisk resurs för Sverige, och livsmedelskedjan en kärnsektor i svensk ekonomi. Näringen är en oslipad diamant, och genom innovationsdriven tillväxt kan den utvecklas till en riktig motor i den svenska ekonomin genom att skapa jobb, exportmöjligheter, ökad försörjningsförmåga och god mat och dryck. Det säger Marie Gidlund på Sweden Food Arena.
Sweden Food Arena har samlat livsmedelskedjan kring innovations- och forskningsfrågor inom livsmedelskedjan sedan 2019. Nu är det dags att öka tempot och med ökade resurser och en konkret plan verka för att livsmedelssystemet utvecklas genom innovationsdriven tillväxt.
–Vi har idag tre starka värdekedjor som vi kan utveckla genom ökade satsningar på innovation. Vi vill visa vägen till ett hållbart matsystem som klarar av att leverera mat till många människor, livsmedel som bidrar till god hälsa och goda matvanor samt produktion som sker inom planetens gränser, säger Marie Gidlund. För att komma dit krävs enligt henne en mängd olika satsningar, men tre stycken är viktigare än övriga och relativt enkla att pinpointa. Innovation och forskning är den första.
–Jag har sagt det förr men här handlar det om att satsa mer på både innovation och forskning som i sin tur hjälper oss att utveckla en mångfald av lösningar. De offentliga satsningarna måste hänga ihop och stärka utvecklingen av hela värdekedjor, från hav och jord till tallrik och bord, säger hon.
Att skapa ett modernt innovationssystem som stödjer företagen är A och O, och den andra av de satsningar som Gidlund belyser extra är behovet av kunskapsdelning.
–Det är avgörande att kunskapen når ut till företagen och att de kan agera på den, vi vill se att forskning omsätts till pengar och samhällsnytta.
Det är även tydligt att majoriteten av innovation med höjd kommer från de små företagen. De finns utspridda i hela landet och behöver därför ett innovationssystem som finns nära och stöttar dem i sin utveckling samt bidrar till att utveckla nya samarbeten i hela värdekedjan.
– Ett samordnat innovationsfrämjande som finns i hela landet, stödjer företagen och kopplar upp dem mot nationella och internationella kontakter, kunskaper, kapital och kompetens är avgörande. Att innovera och forska för att utveckla framtidens hållbara livsmedelssystem är en långsiktig fråga, och ett innovationssystem som stödjer omställningen är en infrastrukturfråga. Båda kräver långsiktighet, vi måste gå från projekt till process, anser Marie Gidlund
Sepehr Mousavi är innovationschef och medgrundare av Swegreen och representerar mindre företag av typen start ups i Sverige. Han bekräftar att det finns brister i dagens system och förhållningssätt till innovation och uppskalningsbara företag i Sverige.
–Det är relativt enkelt att få ekonomiskt stöd upp till cirka två miljoner kronor säger han. Din idé behöver inte ens vara superbra, utan kanske bara ganska bra, säger han.
Men han menar att steget, eller stegen, som kommer efter det inte ryms i något bra system som gynnar uppskalningen av ett bolag.
–Allt handlar om pengar till slut. Det borde finnas ett system för att få stöd successivt, i takt med att projektet och bolaget växer och utvecklas. Mycket av de pengar som lämnas ut som stöd i början försvinner, eftersom det är så få bolag som klarar att växa och bli gångbara på marknaden, förklarar han.
Se klippet där Marie Gidlund, Sweden Food Arena, deltar i en paneldiskussion under Science Week med Dan Eriksson, statssekreterare, Per Arfvidsson, Lantmännen, och Sepehr Mousavi, Swegreen.
