Hela livsmedelskedjan sysselsätter över 300 000 personer från lantbruk och förädling till dagligvaruhandel, storkök och restaurang.
– Svenska konsumenter handlar mat och dryck för över 280 miljarder kronor per år. Till det kommer den offentliga upphandlingen på cirka 12 miljarder samt konsumtion inom restaurang och café. Livsmedelsindustrin är dessutom Sveriges tredje största industrigren. Så vår näring är idag en kärnsektor i svensk ekonomi.
Det sade Marie Gidlund, verksamhetsledare för Sweden Food Arena, vid Tillväxtverkets och Jordbruksverkets websända innovationsseminarium 9 december 2020.
Sedan millennieskiftet har det ekonomiska värdet av försäljningen av livsmedel mer än fördubblats och exporten av livsmedel i det närmaste tredubblats. Trots den positiva utvecklingen har svenska livsmedel förlorat i konkurrenskraft, och importen utgör en allt större andel av de livsmedel som konsumeras i Sverige.
Mer kunskap och innovation
– För att vända den negativa trenden och stärka den svenska livsmedelsproduktionens konkurrenskraft behöver vi mer kunskap och mer innovation, utveckling och förnyelse. Därför finns Sweden Food Arena, förklarade Marie Gidlund. Vi samlar företag och branschorganisationer längs hela livsmedelskedjan för att samarbeta kring forskning och innovation.
Arenan har satt upp fyra ambitiösa mål för livsmedelskedjan till år 2030. Om tio år ska Sverige vara topp tre i Europas innovationsrankningar för livsmedelssektorn. Företagen ha lanserat innovationer som tillsammans omsätter 1 miljard Euro. Livsmedelskedjan ska ha bidragit till att ha skapat 50 000 nya jobb i Sverige och dessutom ska vi exportera hälften av alla livsmedel som produceras i Sverige och därigenom ökat vår försörjningsgrad.
– Livsmedelssektorn i Sverige är en oslipad diamant. Vi har en otrolig potential, säger Marie Gidlund. Alla företag i livsmedelskedjan gör allt vad vi kan, men klarar inte att nå målen själva. Arbetet ställer också krav på vår omvärld.
Långsiktig satsning
För att nå målen i livsmedelsstrategin och för att ta den svenska livsmedelssektorn till toppen krävs en riktad, långsiktig forskningssatsning på livsmedel, från både politiken och näringslivet, som också bygger på att utveckla samverkansforskning där företag och akademi jobbar ihop.
Det behövs även satsning på innovation och till det ett modernt innovationssystem som är anpassat för livsmedelssektorn så att kunskapen förs ut till företagen och som kan frigöra idékraften hos våra företag. Arenan kommer under våren att presentera idéer på hur det kan utformas.
– Genom tydliga FoI-satsningar i vår näring och genom att vi alla samarbetar så är jag övertygad om att vi kan frigöra nyfikenheten och potentialen i vår näring och vi kan bli 20-talets innovativa turbomotor i svensk ekonomi. Då kan vi utveckla ännu mer god mat och dryck, och samtidigt bidra till att skapa jobb i hela landet, ökad försörjningsförmåga, bättre miljö och ökad biodiversitet, och – inte minst – ökad lönsamhet i våra företag och stärkt konkurrenskraft. För det är ute bland företagen det händer, avslutade Marie Gidlund.
