– Att bli mer innovativ förutsätter samverkan utanför det lokala klustret, säger Sara Johansson, Jönköpings universitet
Få in småföretagen i innovationssystemet
– Vi har tidigare haft väldigt svårt att få en bild av förmågan till innovation och samverkan i småföretag och det beror på att den officiella statistiken inte fångar upp företag med färre än tio anställda, säger Sara Johansson, forskare i nationalekonomi vid Jönköpings Universitet och kollega med Lars Pettersson på Centrum för entreprenörskap och regional utveckling, Cense. Det gäller i synnerhet livsmedelskedjan, som kännetecknas av en stor andel mycket små och små företag spridda över hela landet.
Projekt ”Innovation i livsmedelskedjan”
Under ett års tid, med start oktober 2020, kommer därför Sara Johansson och hennes kollega Lina Bjerke på uppdrag av Sweden Food Arena att genomföra en studie för att undersöka innovationsgraden i hela livsmedelskedjan som ska resultera i förslag hur innovationssystemet kan utformas i framtiden för att höja företagens innovationsförmåga.
Anpassad enkät
För att bättre förstå innovation hos små företag, genomförde Sara tillsammans med sina kollegor för ett antal år sedan några regionala utvecklingsprojekt på uppdrag av Region Jönköping där de utvecklade en enkät för att samla in de uppgifter som saknas.
– Vi lade ner mycket möda på att utforma ett frågeformulär som samlar in data som är jämförbara med den officiella statistiken men anpassade till hela företagspopulationen. Det är den vi nu kommer att använda när vi går ut till 2 400 företag i livsmedelskedjan för att få underlag till vår analys av företagens behov och för att kunna ta fram anpassade verktyg och styrmedel.
Många bäckar små
Den speciella strukturen i livsmedelskedjan för med sig en rad effekter. En sådan är att de bär på en stor utvecklingspotential.
– I Sverige utgör företag med färre än tio anställda mer än 95 procent av landets en miljon företag. Sett till helheten sysselsätter de kanske inte så många, men står ändå för ungefär en femtedel av alla som arbetar i den privata sektorn. Det räcker med att vart tionde småföretag skulle anställa en till person, så innebär det 100 000 nya jobb, så potentialen är enorm. I stora företag sker ofta det man kallar ”jobless growth”, det vill säga att företagens omsättning växer utan att antalet anställda ökar.
Hamnar vid sidan av
Men samtidigt för strukturen med sig en rad komplikationer när det handlar om innovation och tillväxt. Små företag hamnar ofta vid sidan av de stödjande strukturerna och kommer inte in i innovationssystemen av sig själva.
– Visst sker det innovationer i den här typen av företag, men de har ofta svårt att växla upp, delvis beroende på brist på stödfunktioner och att de inte kan växa utan tillskott av kapital och kompetens.
I ett projekt i nordöstra Skåne är Sara också inne och undersöker hur man kan stärka innovationssystemet på landsbygden.
– Där kommer vi också in och berör frågan om hur innovationssystemet på landsbygden kan stärkas, berättar Sara. Det vi ser är att den viktigaste partnern i innovation är ett annat företag, vilket i sin tur väcker en mängd frågor: Beror det på avståndet till inkubatorer och innovationscentra, eller är stödsystemets viktigaste funktion i själva verket att förmedla kontakt mellan företagen som sedan tar hjälp av varandra?
Inte bara samverkan
Sara menar också att samverkan i sig inte är en garanti för innovation och tillväxt, och att man i ofta dragit för stora växlar på klustereffekter, det vill säga att bara det finns en tillräcklig samling av företag inom en viss sektor uppstår innovation och tillväxt som en naturlig följd av interaktionen mellan företagen.
– Jönköpingsregionen är känd för sina många småföretag och deras förmåga att samarbeta, något som gett upphov till den så kallade Gnosjöandan. Vi har undersökt vad samverkan har för effekt på företagen, och då såg vi att många företag samverkar lokalt. Men det är sällan den typen av samverkan som gynnar innovationsförmågan, utan handlar mer om att hjälpa varandra direkt i produktionen. Att bli mer innovativ förutsätter samverkan utanför det lokala klustret, något som också stärks av andra studier i exempelvis Norge.
Parallellvärld
Sara arbetar också halvtid med regionala utvecklingsfrågor på Jordbruksverket, och har därigenom fått tillfälle att jämföra innovation och förmåga att ta tillvara utvecklingspotential i lantbruket med andra typiska småföretagarsektorer.
– Lantbruksföretagen befinner sig i ett parallellt system och är ännu länge bort från de stora innovationsstödjande systemen, konstaterar Sara. Det handlar inte om att de är uteslutna, utan är helt enkelt en fråga om avstånd, både geografiskt och utbildningsmässigt. Den här bilden är bestående, och det är högst relevant att fråga sig varför jordbruket ska ha ett parallellsystem för innovationer, som förutom att det handlar om småsmulor jämfört med vad andra sektorer har tillgång till också cementerar bilden av jordbruket som en näring vid sidan av.
Hitta rätt verktyg
Sara ser fram emot att få samla in och börja arbeta med resultatet från enkäten.
– Vi vet från våra tidigare undersökningar att i motsats till den gängse uppfattningen sker inte innovationer inte bara i de stora företagen. Mer än hälften av företagen med färre än 10 anställda är innovativa enligt de mått som används i den officiella statistiken kring innovationer i näringslivet.
– Det ger en fingervisning om potentialen om vi kunde hitta rätt verktyg och stödfunktioner för att i högre utsträckning få in småföretagen i innovationssystemen. Med enkäten som grund vill vi hitta modeller för att göra verkstad av alla de idéer som vi vet finns i företagen där ute. Men då måste de också få möjlighet att djupandas och blicka framåt, avslutar Sara.
