Skippa ”projektifieringen” och satsa på ett övergripande innovationssystem inom livsmedelskedjan, med koordinerade och långsiktiga satsningar som omsätter kunskap till nytta och ger resultat. Det menar Marie Gidlund, verksamhetsledare på Sweden Food Arena.
Det finns ett allvarligt systemfel inom forskning och utveckling av den svenska måltids- och livsmedelssektorn, enligt Marie Gidlund.
– I dag satsas en massa resurser på forsknings- och innovationsprojekt som löper över ett par år. Men sedan saknas det både pengar och strategier för att ta hand om resultaten och sprida all kunskap som genererats vidare, säger hon.
Ofta läggs projekten ned när projekttiden är slut; sedan startas nya med ungefär samma mål och inriktning.
– Det gör att vi aldrig får ett momentum för att skapa förändring på riktigt. Vi behöver gå från projekt till process.
Utmaningen i det svenska innovationssystemet är att mycket sker regionalt och kommunalt men att det saknas samordning på nationell nivå. Även finansieringen är splittrad.
– Det läggs massor av tid på att skriva rapporter och jobba mot finansiärerna i stället för att kraftsamla och skapa större ramprogram kring vad vi egentligen vill med matsystemet. Var ska vi vara om tio år och vilka strukturer behövs för att ta oss dit?
Nu i dagarna presenterar Tillväxtverket sin slutrapport kring One Stop Myndighetsshop. Det handlar om en samverkansmodell mellan olika myndigheter för att främja innovation i livsmedelskedjan, inte minst genom att bättre förstå entreprenörens ”resa” från idé till etablering och uppskalning.
Marie Gidlund hoppas att detta ska göra viss skillnad.
– One Stop Myndighetsshop visar på behovet av ökad myndighetsamordning. Här har fokus varit på företaget och har synliggjort mångfalden av regler som ibland även hämmar innovation, problemet när entreprenören hela tiden blir hänvisad vidare till nya kontakter på olika myndigheter och vilken enorm tid, kraft och pengar denne måste lägga på något som vi alla efterfrågar – nya hållbara innovationer som levererar god och hälsosam mat. Nu har de utarbetat en bra arbetsmodell i ett projekt. Min förhoppning är att detta arbetssätt nu permanentas i en process med tydliga mål kring regelförenkling, hanteringstid och antalet nya produkter som lanserats på marknaden inom fem år.
Hon nämner Danmark som gott exempel där både myndigheter, näringsliv, akademi och politik länge samarbetet på ett liknande sätt, mot ett gemensamt mål. Här har man till exempel byggt en stor nationell satsning kring att öka växtbaserat, en strategi som går hela vägen från jord till bord.
– Man har satt upp exportmål och sedan jobbat sig bakåt i kedjan för att nå dem. Det blir som en motor i den näringspolitiska tillväxten med sikte på en ännu större marknad.
Artikeln är skriven på uppdrag av Livsmedel i Fokus och delvis baserad på artikel i Förenade Måltider.
Text: Agneta Renmark
Foto: Gustaf Olsson
