Sweden Food Arena vill vara spindeln i nätet när kartan över framtidens matsystem ritas. Genom att samla aktörer från hela kedjan kan man bygga samarbeten för att utveckla innovationshöjden i den svenska livsmedelskedjan.
Kerstin Eriksson är innovationsledare på Sweden Food Arena. Med en bakgrund inom life science-industrin har hon en bra blick för hur näringsliv och vetenskap kan samarbeta för att stärka konkurrenskraften i matsystemet.
– Det unika med Sweden Food Arena är att medlemmarna kommer från hela värdekedjan – från primärproduktionen, via livsmedelsförädling och ut till dagligvaruhandeln. Genom att samla de olika aktörerna på en gemensam arena under samma tak kan vi mötas för att tänka stort, tänka nytt och tänka tillsammans. Den här kopplingen är vår främsta styrka.
KAPITAL FÖR INNOVATIONSHÖJD
I sin roll som innovationsledare har Kerstin Eriksson även kontakten med de offentliga finansiärerna – statliga aktörer som Vinnova, Jordbruksverket, Tillväxtverket och Formas – för att beskriva företagens innovations och forskningsbehov. Ambitionen är att kommande offentliga satsningar verkligen svarar mot de utmaningar företagen har. Knäckfrågan handlar om hur man tillsammans ska kunna främja arbetet med innovation genom hela livsmedelskedjan.
– Trots att det typiska livsmedelsföretaget är ett litet företag visar ny forskning att innovationsförmågan i vår näring är i paritet med andra producerande sektorer – det är innovationshöjden som inte når upp till samma nivåer som andra branscher. Många andra sektorer har sedan 10 år tillbaka olika strategiska innovationsprogram med stöd från staten vilket främjat deras innovativa utveckling, men detta saknas inom livsmedel. Det är märkligt eftersom livsmedelsföretagen utgör Sveriges tredje största industrigren.
Låg lönsamhet och små marginaler är ett hinder för innovationskraften. 95 procent av alla livsmedelsföretag har färre än 10 anställda och går ofta under radarn.
– Det talar för att branschen behöver riktade satsningar där flera olika aktörer går in och delar på risken i innovationsarbetet. Innovationssamarbeten är speciellt fördelaktiga då man är fler som delar på insats och risk, man har råd att satsa för att nå innovationshöjd. Inom skog, stål och fordonsindustri har man länge samverkat med akademin för att skapa en kultur av lärande. Det inspireras vi av, och därför vill vi jobba betydligt närmare forskningen.
KUNSKAP OCH UTBILDNING ÖVER HELA KEDJAN
Kerstin Eriksson poängterar också att den generella utbildningsnivån inom livsmedelssektorn behöver stärkas för att kunna ta till sig och arbeta med nya innovativa lösningar.
– Livsmedelsindustrin i Sverige är geografiskt utspritt och har en relativt låg utbildningsnivå. Vi menar att det behövs ett betydligt starkare främjandesystem för att sprida kunskap mellan både akademi och näringsliv; ökade kunskapssatsningar i form av exempelvis fler industridoktorander samt en förstärkning av forskarskolan LiFT. Framtidens mat kommer att vara efterfrågestyrd, nyttig och hållbar. För att nå dit måste vi inspirera till en kultur av lärande. Vi tror stenhårt på samverkansmodellen för att kunna innovera och forska tillsammans.
Det här är Sweden Food Arena:
En hävstång för forskning och innovation
Ensam är stark men tillsammans är starkare. Genom vårt omfattande nätverk inom politik, näringsliv, akademi och
myndigheter kan vi proaktivt påverka framtidens satsningar inom innovation och forskning i livsmedelskedjan. En hävstång för forskning och innovation.
Mötesplats för hela livsmedelskedjan
Stuprörstänkande är ett hinder för forskning och innovation. Genom att vara en öppen mötesplats för hela värdekedjan
möjliggör vi nya, spännande samarbeten mellan företag, finansiärer, forskare och utförare.
One stop shop för kunskap och inspiration
Kunskap är en färskvara. Vi förbereder ditt företag för framtiden genom att tillhandahålla den senaste forskningen och matcha med ledande forskare och företag som kan bidra till att öka er kunskap.
Bli en del av resan
Vi välkomnar fler företag i livsmedelskedjan att bli medlemmar i Sweden Food Arena.
