Regeringen skriver i budgetpropositionen att satsningar på forskning och innovation behöver öka för att stärka konkurrenskraften, speciellt nu efter corona-pandemin då de privata investeringarna i forskning och innovation tillfälligt minskat. Stora investeringar görs i början av perioden för propositionen vilket skiljer mot tidigare propositioner. Regeringens totala satsning på forskning och innovation föreslås för 2021 bli 3,4 miljarder kronor med en föreslagen nivåhöjning till 3,75 miljarder kronor 2024.
Man föreslår att Vinnova får en förstärkning av anslaget 2021 på 545 miljoner kr för att genomföra innovationssatsningar främst av systemkaraktär. Totalt föreslås att Vinnova får 3 548 255 000 under 2021, ett anslag som sedan minskar fram till år 2023 (3 520 255 000 kronor år 2022, 3 387 255 000 kronor år 2023).
Regeringen ser även att industriforskningsinstituten (läs Rise) har en viktig roll för nyttiggörande och kommersialisering av forskning där fokus ligger på att utveckla hållbara lösningar. Man föreslår därför en förstärkning på 95 miljoner kr under 2021 för att genomföra satsningar som bidrar till systemlösningar där många aktörer samverkar.
Inom utgiftsområde 23 som innefattar livsmedelskedjan lyfter regeringen att forskning och innovation är grundläggande för att åstadkomma en hållbar och konkurrenskraftig samhällsomställning samt att nationella kunskapssystemet inom livsmedelssektorn är viktigt. Man poängterar att det krävs en långsiktigt stabil finansiering, exempelvis till program som drivs inom Formas, för att ge full utdelning. Man ser även behov av samverkan mellan finansiärer avseende innovationssatsningar. Regeringen föreslår en ökning av Formas anslag med anledning av den forsknings- och innovationspolitiska propositionen. Formas får totalt 695 664 000 kronor år 2021, ett anslag som ökar fram till år 2023 (2022 med 713 664 000 kronor respektive 738 664 000 kronor 2023). SLU Grogrund, kompetenscentret för växtförädling, föreslås få en permanent nivåökning av medlen med 5 miljoner kronor per år från 2021. Även forskningsinfrastrukturen vid SLU föreslås få en förstärkning med 70 miljoner kronor 2021, bl a för inköp av mark.
Regeringen vill förstärka det s k FoU-avdraget genom att arbetstidsvillkoren sänks och taket för nedsättning höjs för personer som arbetar med forskning och utveckling i ett företag. Genom att förstärka avdraget vill regeringen ytterligare förbättra möjligheterna för företag att bedriva forskning och utveckling i Sverige som kan leda till nya produkter och tjänster och stärka vår konkurrenskraft. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.
Specifika satsningar för de ökade anslagen presenteras i den forsknings- och innovationspropositionen som kommer senare i höst. Där kommer finnas satsningar på forskning och innovation för att möta upp samhällets utmaningar, till exempel inom områdena klimat, hälsa, digitalisering, kompetensförsörjning och säkra samhällen.
Ovan nämnda satsningar visar att det i den kommande forsknings- och innovationspolitiska propositionen finns utrymme för satsningar som stärker livsmedelsvärdekedjan. Här ryms fortsatt satsning på det nationella forskningsprogrammet för livsmedel hos Formas likväl som mer företagsnära forskning och innovation hos Vinnova och Rise. Här lyfts också att de ökade satsningarna ska bidra till systemlösningar och samverkan mellan många aktörer något som branschen ser ett stort behov av.
I Sweden Food Arenas inspel till den forskningspolitiska propositionen hösten 2019, lämnade vi fem tydliga förslag:
- Riktad och långsiktig satsning på Sveriges nya tillväxtnäring – Livsmedel. Vi efterfrågar en satsning på 150 – 200 miljoner som stegvis ökas till 400 miljoner kronor under kommande programperiod. Näringslivet är beredd att möta upp med motsvarande summa, främst in-kind men även i kontanta medel.
- Utveckla 20-talets moderna strategiska innovationsprogram som utgår från systemperspektiv och branschens definierade missioner. Stärk ytterligare samordning och samhandling mellan myndigheter, akademi och näringsliv
- Ge ökade förutsättningar så att svenska företag kan delta i europeiska forskningssatsningar
- Säkerställ tillväxt hos företag i olika skeenden genom ökad tillgång till rådgivning, kompetens och nätverk
- Finansiera en forskarskola för livsmedel, anpassad till företagens förutsättningar
Nu återstår att se om den forsknings- och innovationspolitiska propositionen på ett tydligt sätt kommer att inkludera livsmedelskedjan, en värdekedja som har en stor potential att bidra till både ökad hållbarhet och konkurrenskraft.
Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
