Sweden Food Arena har under våren kartlagt forsknings- och innovationsbehoven i hela värdekedjan kring nöt, svin och fjäderfä. Hittills har kartläggningar inom i den växtbaserade värdekedjan samt sjömat presenterats.
–Animalier är en komplex värdekedja med både stora möjligheter och utmaningar!
Kerstin Eriksson är innovationsledare på Sweden Food Arena och den som leder arbetet med att kartlägga innovations- och forskningsbehoven i den tredje värdekedjan.
–När vi samlar alla behov blir bilden väldigt tydlig: Det krävs insatser, säger hon. Animalierna, alltså nöt, svin och fjäderfä, har stora fördelar i Sverige jämfört med andra länders produktionskedjor, och vi skall bygga på de styrkor vi har.
–Strävan efter god djurvälfärd har pågått i flera decennier och det ger oss ett stort försprång, och en god grund att utgå från. Man kan även nämna foderproduktionens minskade kväveläckage till vatten. Men det krävs ytterligare insatser, fortsätter hon.
Målet och syftet med kartläggningarna är att känna till utmaningarna och bidra med ett kunskapsunderlag så att kommande utlysningar inom innovation och forskning svarar mot näringens behov.
–Framtidens animalieproduktion och förädling är cirkulär, svinnreducerad, uppkopplad och smart*. Fodret är utvecklat och anpassat för ett föränderligt klimat och innehåller metanreducerande fodertillskott. Förädlingsledet har fokus på minskat matsvinn och utvecklar attraktiva livsmedel med precision mot marknadens efterfrågan. När handeln tar vid stödjer de konsumenten att välja hållbart och ger utrymme för att testa innovationer inom kött och chark. Konsumenten är kunnig, kan laga mat av och efterfrågar hela djurets olika delar. I framtiden har vi ytterligare stärkt det som är viktigast för oss, det är en hållbar animalieproduktion, säger Kerstin Eriksson på Sweden Food Arena.
För att uppnå nå detta behövs stärkt ömsesidig kommunikation i hela värdekedjan för att effektivt möta efterfrågan. Ett område som nämnts är utveckling av kommunikation till konsumenter om kunskap om djurhållning, djuren som den del av vår ekologi och om köttråvarans egenskaper och bästa tillagning.
Att produktionen kan öka av vissa animalier är också ett mål då efterfrågan på kött producerat på ett hållbart sätt just nu är större än tillgången.
Värdekedjan har stor potential, och kan enligt Marie Gidlund, verksamhetsledare på Sweden Food Arena, slipas till att bli en riktig ”diamant”.
–Här finns mer att utveckla, bland annat genom ökad automation, praktiserad gårdsmanagement som en del i precisionslantbruket, slakteriers möjlighet att automatisera mera och samverkan för att fler delar av djuret skall kunna bli livsmedel. Men det är komplext då det finns otroligt många regler och lagar att förhålla sig till och flera olika kontrollinstanser som en producent ska ha kontakt med. Här krävs ett system som stöttar och samverkar med producenten och förädlaren.
–För att kunna tillvarata hela djuret behöver även konsumenten förstå och ha kunskap om hur man lagar till vissa styckningsdetaljer, här behövs både recept- och konceptutveckling av exempelvis det underutnyttjade blodet som har mycket bra näringsmässiga egenskaper, säger Marie Gidlund. –Förädlingsledet är ibland ett bortglömt område men inte för den skull mindre viktigt, vi skulle gärna se ett kunskapsnav för hela värdekedjan som delar vår inhemska kunskap och hämtar hem kunskap där vi själva inte är starka.
Sweden Food Arena slår fast att det finns mycket att lära både inom branschen och mellan branscher och skulle gärna se att andra branschers styrkor nyttjas även inom livsmedelssektorn. Man efterlyser därför ökad samverkan mellan livsmedelskedjan och alla andra intressenter.
–Efter ett nyligt besök på ett slakteri och förädlande företag vill jag berätta att deras verksamhet ligger i teknisk framkant med hjälp av utbredd automatisering, stor kunskap och praktik kring svinnreducering och i utvecklingen av nya produkter. Men främst finns en omsorg om djurvälfärden i allt de gör, säger Kerstin Eriksson
*Smart= vi producerar effektivt och hållbart med hjälp av digitalisering.
