– Om vi ska kunna få mer vertikal samverkan i en horisontellt orienterad bransch gäller det att hitta värdekedjor där tillväxten inte sker på bekostnad av andra, säger Lars Pettersson, Centrum för entreprenörskap och regional utveckling, Jönköping University.
Vertikal samverkan i en horisontell bransch
– Landsbygden har aldrig varit så centralt belägen som den är nu, säger Lars Pettersson, nationalekonom och en av forskarna som ingår CEnSE, Centrum för entreprenörskap och regional utveckling vid Jönköping University. Samtidigt hindras många företag i livsmedelssektorn att ta till sig nya möjligheter och innovationer för att värdekedjan är beskaffad som den är. Det är vanligt att det finns många företag i primärledet och sedan få aktörer i förädlingsleden vilket ger olika förutsättningar för bolagen i de olika delarna av värdekedjan.
Lars är medansvarig för flera delprojekt i Sweden Food Arenas förstudie ”Fokus värdekedja – Livsmedelskedjan som utvecklingsarena för nya verktyg och ny organisationsmodell för samhandling”, där Sweden Food Arena med finansiering från Vinnova ska testa och utveckla nya verktyg anpassade till en mångfald av företag med målet att öka företagens förmåga att ta till sig ny kunskap, till samverkan och innovation.
Traditionellt fokus
En viktig del i projektet är att bättre förstå potentialen i utveckling och hur företagen kan utvecklas, något görs genom så kallade Gap-analyser i ett par värdekedjor. En Gap-analys är en metod för att analysera skillnaden mellan dagsläge och den potential som finns för en värdekedja.
– Länkarna mellan de olika delarna i värdekedjor förefaller kunna arbeta samman mer eller mindre och det finns både likheter och olikheter mellan olika livsmedelskedjor. En förklaring till varför länkarna i livsmedelskedjan ibland inte är mer integrerade är naturligtvis en tradition rotad i produktionsorientering och där varje led fokuserar på sin egen verksamhet. Det är naturligt med tanke på att många företag är små och att det krävs specialistkunskaper i varje led.
Vertikala värdekedjor
– Därför är det också intressant att jämföra med delar av branschen där leden efter varandra samarbetar, sk vertikala värdekedjor. Det finns olika exempel där flera produktionsled kopplas samman eller där företag kan samarbeta i olika former. Ett företag som kan se till hela förädlingsvärdet i form av exempelvis produktdifferentiering med unika värden kan också se till att de led i kedjan som är med kan få betalt. Det är svårare i standardiserade värdekedjor, där det ofta handlar om lägsta kostnad.
Ett område som kommer att studeras särskilt i projektet är baljväxter, som förväntas få en ökad betydelse i takt med att intresset för växtbaserade proteiner ökar.
– Det är grödor som är nya för många och som kräver nya sorter och specialkunskaper i teknik för odling, skörd och hantering. I ett innovationssystem är det viktigt att all kompetens finns med och att den kan samspela mellan produktionsleden.
Omvärldsanalys
I projektet finns olika samarbeten. Exempelvis kommer projektet ta fram förslag på nya verktyg för att driva innovation i värdekedjan.
– Baserat på en översikt som innefattar underlag från tidigare studier och en analys av hur man arbetar i andra länder som exempelvis, Irland, Danmark och Nederländerna, kommer vi ta oss an frågan om vilka ”verktyg” som kan övervägas för att underlätta systeminnovation, förklarar Lars. Det handlar om att utveckla livsmedelssektorns förmåga att ta vara på de nya möjligheterna.
Lars framhåller också att det krävs en bred uppsättning av verktyg och styrmedel. Vilka som väljs beror mycket på storleken på företagen.
Skapa incitament
– Syftet är att skapa samarbeten i en kedja som fungerar värdeskapande och som utgår från hur olika delar av värdekedjorna är strukturerade, och där några få stora och dominerande företag ska samverka med många små. Då gäller det att skapa incitament, och att hitta värdekedjor för produkter och lösningar som kanske både förmår att utmana gamla strukturer och att ta tillvara den kraft som etablerade relationer kan ge. Tillväxt för ett företag behöver inte ske på bekostnad av andra, och det gäller att hitta lösningar där det blir en total tillväxt som alla kan få del av. Då blir det också möjligt att locka till sig externt riskkapital.
Lars berättar också att det med förankring i Livsmedelsstrategin och mot bakgrund av Coronapandemin också kommer att finnas med vissa beredskaps- och försörjningsaspekter.
– Jag går in i projektet med så öppna ögon och så lite förutfattade meningar som möjligt. Det finns starka skäl att ompröva förutfattade meningar om olika delar av kedjan. Både teknologi och ekonomi har utvecklats mycket vilket också i hög grad påverkat företagens förmåga till förändring, avslutar Lars.
Läs mer om projektet ”Fokus värdekedja – livsmedelskedjan som utvecklingsarena”
