
Marie Gidlund arbetar för Sweden Food Arena, en satsning där aktörer inom livsmedelsbranschen samverkar kring forskning och innovation för en innovativ, hållbar, konkurrenskraftig och växande svensk livsmedelssektor. Hon betonade livsmedelsbranschens betydelse för Sverige, men menar att en tydlig färdriktning bör tas ut.
– Livsmedelsproduktionen är en kärnsektor i svensk ekonomi. Vi har över 100 000 företag, 300 000 anställda och näringen bidrar med 200 miljarder i till förädlingsvärde till statskassan. Vi är botten i Maslows behovspyramid; inga glada medborgare, eller soldater, utan ärtor och fläsk. Vi är en kärnsektor, inledde Marie sitt föredrag.
Stå emot importen
Marie menar att det finns mycket goda produktionsförutsättningar och stor outnyttjad potential i Sverige, vilket skulle kunna utnyttjas för att utveckla exporten:
– När vi bara tittar på självförsörjning så konkurrerar vi bara med varandra, så vi borde prata exportförmåga istället för försörjningsförmåga. För genom att vara där ute på exportmarknaden och konkurrera med de bästa, så blir vi också väldigt vassa och då kan vi stå emot importen till Sverige, för att vi har vassare konkurrenskraftiga produkter.

– Vi jobbar för möjligheten att öka livsmedelsproduktionen i Sverige med hjälp av ökad kunskap, berättade Marie Gidlund om Sweden Food Arena som hon arbetar för.
Lämna Baksätet
Sweden Food Arena har kartlagt framgångsfaktorer hos andra länder, och kommit fram till att hos de som lyckas bäst med sin export, kraftsamlar politik, näringsliv, akademi och myndigheter tillsammans för att ta ut riktning och mål för vad de vill uppnå. Dessa länder har också identifierat sina styrkor och vidareutvecklat dem. Satsningarna är genomtänkta och stärker hela värdekedjan och man kartlägger noga vad som efterfrågas på exportmarknaden innan man satsar.
– När jag och min kollega Kerstin Eriksson träffar politiker och myndigheter som finansierar utveckling måste vi veta vart vi är på väg, hur ska vi prioritera forsknings- och innovationsfrågor? Det beror på vart ni är på väg. Jag föreslår att ni gör en färdplan och talar om vart ni är på väg med grisproduktionen i Sverige. Ni ska tala om hur mycket ni ska producera, sätt er inte i vagnen där bakom och fråga politiken hur mycket ni ska producera. Genom att ni talar om vart ni är på väg, blir också politiken och forskningsfinansiärerna trygga med att våga göra satsningar som ni behöver och efterfrågar.

Marie Gidlund menar att Sveriges förutsättningar för att öka livsmedelsproduktionen och utveckla exporten är goda. Här finns exempelvis gott om mark att odla och kunniga teknikföretag att samarbeta med för att skapa produktionsfördelar.
Kroka arm
Likaså har Sweden Food Arena intervjuat 1 355 företag i den svenska livsmedelsvärdekedjan och kartlagt vad företag som lyckas har gemensamt. Svaret blev; de har en plan, de tar in externa aktörer i innovationsprocessen, de samarbetar med forskningsmiljöer, de har fokus på marknad och tillväxt, de erbjuder en företagskultur som främjar kreativitet, mångfald, modernisering samt hållbarhet och satsar på utveckling av sitt varumärke.
– Fundera på; vart är ni själva på väg som företag. Hur kan ni kroka arm i branschen, i värdekedjan och med forskare och experter? Vi kan hjälpa till med tillgång till nätverk och partners och att bygga kunskapsspets och att hitta finansiering, avslutade Marie.
Text och foton: Emma Sonesson, Jordbruksaktuellt
För mer information om näringen, se https://www.grisforetagaren.se