År 2030 väljer medvetna konsumenter världen över svensk mat och dryck tack vare våra unika mervärden.
Exportandelen har ökat till 50 procent av den förädlade produktionen och kedjan har bidragit till att skapa 50 000 nya jobb.
Den mat vi lägger på våra tallrikar och den dryck som vi fyller våra glas med har nått dit via en avancerad värdekedja och genom ett slutligt val av oss som konsumenter. Det är ett omfattande arbete som går från att kvalificera sig in på en marknad till att skapa en relation där konsumenten upplever att just din produkt bäst uppfyller de önskemål och krav på funktion som ställs i en given måltidssituation. För att svenska livsmedel verkligen ska kunna attrahera konsumenter världen över måste de ha de mervärden som upplevs som mest relevanta just här och nu.
År 2030 väljer medvetna konsumenter världen över svensk mat och dryck tack vare våra unika mervärden.
Den mat vi lägger på våra tallrikar och den dryck som vi fyller våra glas med har nått dit via en avancerad värdekedja och genom ett slutligt val av oss som konsumenter. Det är ett omfattande arbete som går från att kvalificera sig in på en marknad till att skapa en relation där konsumenten upplever att just din produkt bäst uppfyller de önskemål och krav på funktion som ställs i en given måltidssituation. För att svenska livsmedel verkligen ska kunna attrahera konsumenter världen över måste de ha de mervärden som upplevs som mest relevanta just här och nu.
Djup förståelse för konsumenter
För att nå dit krävs en djup förståelse för konsumenter, drivkrafter och trender på våra utvalda marknader. Det innebär att genom kartläggning och övervakning av livsmedelssystem, marknader och beteenden öka kunskap och förståelse för hur konsumenter tänker och agerar och för vilka sociala faktorer som är kopplade till mat och ätande.
Data och digitala hjälpmedel kan nyttjas bättre för att fånga trender och konsumtionsmönster och på så sätt skapa framtidssäkra erbjudanden. Det innebär ökad förstå för och användning av allmänt tillgängliga data från öppna källor, men också att aktörer längs värdekedjan mer öppet delar med sig av data som kan bidra till att fånga trender på marknaden och anpassa värdekedjan till konsumtionsmönster och därigenom utveckla efterfrågade livsmedel.
Det kräver också djup kunskap och förståelse för hur utformning av olika digitala och fysiska miljöer kan inspirera och stödja konsumenten att göra hållbara varaktiga val.
Konkurrenskraftiga mervärden
Med en djupare insikt blir det också möjligt att definiera och utveckla unika svenska mervärden och en kommunikation av dessa som skapar svensk konkurrenskraft på en global livsmedelsmarknad. Det innefattar områden där svensk teknik, svenskt kunnande inom exempelvis smittskydd, djurskydd, antibiotikaanvändning eller andra produktionsförhållanden som vår geografi kan omvandlas till unika erbjudanden. Genom ett tydligt attraktivt budskap och varumärke för den svenska livsmedelsproduktionen och svenska produkter skapas en djupare förståelse för de unika mervärdena och för när, var och hur de kan skapa affärsmöjligheter på både en svensk och en global marknad.
Attraktiva erbjudanden
Sverige har fantastiska råvaror, högt tekniskt kunnande och en gastronomi i världsklass. Det gör att vi kan ta fram attraktiva erbjudanden för både en hemmamarknad och en exportmarknad baserade på våra unika mervärden. Där ingår bland annat att utveckla nya
produkter och erbjudanden inom våra fyra värdekedjor animalier, sjömat, växtbaserat och framtidens mat.
Sensoriken är central och behöver utvecklas som verktyg för att säkerställa livsmedel av hög ätkvalitet. Sverige ska också bygga vidare på sin långa tradition av att utveckla innovativa förpackningssystem med smarta och hållbara förpackningar och förpackningsmaterial. Sverige har också en världsledande förpackningsindustri som kan medverka till som en del av smarta koncept att stödja konsumenter.
Med nya digitala tekniker är det också möjligt att kombinera olika råvaror och utveckla nya produkter och produktionsmetoder genom att utveckla innovativa koncept och recept och därmed skapa mervärden som inte kunnat identifieras på traditionell väg.
Global värdekedja
Svensk livsmedelssektor behöver en effektiv global kedja omfattande produktion, distribution, marknadsföring och försäljning för att kapitalisera på våra unika mervärden. Det innebär att utveckla samarbeten och samordning kring export och att med modern teknik och organisation effektivisera distribution och varuflöden till de marknader där svenska företag är aktiva. Det handlar också om att ta fram innovativa metoder för marknadsföring och försäljning på internationella marknader och som stödjer och underlättar konsumenters medvetna och hållbara val. Dessutom behöver system för spårbarhet och märkning utvecklas för att bättre kunna få fullt utbyte av svenska mervärden på marknaden.
Gastronomisk drivkraft
Som värdemätare på svenska livsmedels attraktivitet ska vi medvetet arbeta för att nå en global svensk matsuccé med gastronomi som en stark drivkraft. Det innebär att förståelsen för och utvecklingen av attraktiva matmiljöer och måltidsupplevelser behöver öka. Det uppnås bland annat genom en ökad förståelse för terroir och merroir och även en mer utvecklad kunskap om måltidsturism. Svensk gastronomi ska också utvecklas till en inspirationskälla i världsklass.
CASE
Nordisk havre så mycket mer än bara gröt
Kan ett spannmålsslag verkligen innehålla så mycket av det goda? Ja, havre kan.
När forskare upptäckte att havrens speciella fibrer i form av betaglukaner kunde sänka skadligt blodkolesterol sattes en kaskad av forskningsprojekt igång kring havre och hälsa. Havren är visserligen inte ensam om att innehålla mycket betaglukaner, som är en kostfiber som påminner om stärkelse men som bryts ner först i tjocktarmen. Men havrens betaglukaner är unika i sin förmåga att binda och föra ut kolesterol ur kroppen.
Havre innehåller också speciella fetter som bidrar till att ge en förstärkt mättnadskänsla. Dessutom innehåller havrens proteiner mer essentiella aminosyror än exempelvis vete. Om havren kan hanteras åtskild från annan spannmål kan den även användas i glutenfria livsmedel. Det blir inte sämre av det faktum att den nordiska havren också är unik i sin kvalitet jämfört med havre från andra delar av världen.
Så det är inte förvånande att flera svenska och nordiska företag satsar på att förädla havre till olika hälsosamma livsmedel. Ett av dem är Oatly, som sedan starten 1994 gått från att ta fram nischade produkter för laktosintoleranta till att leda utvecklingen kring växtbaserade livsstilsprodukter, något som gjort att företaget 2020 omsatte närmare 3,9 miljarder kr på en global marknad.
Som en spin off från Oatly bildade ett par av grundarna och de tidiga ägarna ett utvecklingsbolag, Aventure, som haft som syfte att ta hand om och utveckla sådana idéer som inte haft en naturlig hemvist i det ursprungliga bolaget.
Andra företag som tror på den nordiska havren är Fazer, som byggt en stor havrekvarn i Lidköping, och Swedish Oat Fiber, som framställer betaglukankoncentrat med en process som också separerar fram havreoljan. I Kimstad strax väster om Norrköping ligger Lantmännens havrekvarn som bland annat framställer högvärdigt havreproteinkoncentrat.
Tillsammans bidrar dessa satsningar på havre till att utveckla helt nya kategorier av växtbaserade livsmedel och fungerar som förebild för den utveckling som satts igång med baljväxter som bas och som har hela världen som tänkt marknad. Det pågår även applikationer inom flera andra sektorer, exempelvis kosmetik och life science.
