Efterfrågade produkter med mervärde och ökad samverkan i värdekedjan för livsmedel kan skapa verklig tillväxt. Men för det krävs en innovationspolitik som öppnar för fler entreprenörer med förmåga att binda ihop länkarna i kedjan och som vågar ta risker.
– Om vi ska få verklig tillväxt i livsmedelssektorn krävs att vi utvecklar produkter och tjänster med högt värde när de kommer ut på marknaden. Det största gapet vi har idag för att nå dit är inriktningen på hela processen, som måste bli mycket mer marknadsinriktad och anpassad till det marknaden verkligen vill betala för.
Det säger Lars Pettersson, forskare vid Jönköping International Business School som på uppdrag av Sweden Food Arena tillsammans med sin kollega Sara Johansson har gjort en så kallad GAP-analys av potentialen för tillväxt och utvecklingen i värdekedjorna för havre och baljväxter. Rapporten presenteras vid ett webbinarium 11 mars.
Från teknik till marknad
– En GAP-analys bygger på att studera skillnaderna mellan en upplevd och den potentiellt bästa möjliga situationen inom exempelvis en näring eller en verksamhet, förklarar Lars. I Sverige är vi traditionellt duktiga på tekniska lösningar, och detta är en viktig utgångspunkt. Vad som kan utvecklas och ges ännu större utrymme är kopplingen till efterfrågesidan och konsumenters tycke och smak i samarbeten för innovation i livsmedelssektorn. Det är viktigt att produkter som utvecklas har ett högt förädlingsvärde och möter de trender som finns på marknaden.
I den bilden ingår också synen på entreprenörer och deras förutsättningar.
– I den utvecklingen är entreprenörerna centrala då de genom sin förmåga att förstå marknadens behov och kunna omsätta dem i praktisk handling och faktiska produkter. För att lyckas krävs också samarbete längs hela värdekedjan från butikshyllan eller hemleveransen tillbaka till sådden av ett frö. Det kritiska är hur de olika leden med primärproducenter, förädlare, forskare och kunder kopplas ihop, hur kunskap överförs och hur den omsätts i olika affärslösningar.
Värt att ta risker
Lars lyfter också fram finansieringens betydelse och viljan att ta risker.
– Om vi ska få fram mer radikala innovationer som kan ge en rejäl värdetillväxt är detta kopplat till risker, säger Lars. Det kräver en politik som klarar av risktagande och som erkänner entreprenörens möjlighet att tjäna pengar. Utan den möjligheten är det väldigt få som är villiga att ta de stora risker och att mobilisera den uthållighet som krävs för att lyckas.
– Om det offentliga stödet bara riktas till lågriskprojekt leder det till mindre innovativa och mer stegvisa förbättringar som kanske skulle blivit av ändå.
Samlat grepp
I analysen lyfter Lars och Sara också fram behovet av en tydlig nationell politik som kan koppla ihop regionala initiativ och som binder ihop länkarna i värdekedjan. Dagens politik där det nationella systemet bryts ned till regional nivå med svag samordning försvagar innovationskraften i livsmedelskedjan.
Kunskapsnivån inom livsmedelssektorn ligger idag klart under den i landet som helhet och måste höjas, och därmed också förmågan att samverkan med akademin och ta till sig ny kunskap. Ett sådant grepp är industridoktorander, en satsning som behöver långsiktig kontinuerlig finansiering och omfatta hela kedjan.
Lars och Sara efterlyser också ett mer flexibelt och målinriktat arbetssätt i projekt som involverar flera aktörer i värdekedjan.
– Vi har hittills bara studerat två värdekedjor, konstaterar Marie Gidlund, Verksamhetsledare i Sweden Food Arena. Nästa steg blir att bredda analysen och även ge förslag på olika verktyg och insatser för att överbrygga gapet mellan dagens otillfredsställande situation och den lönsamhet och tillväxt som vi ser är möjlig.
För ytterligare information kontakta:
Sweden Food Arena
Marie Gidlund, Verksamhetsansvarig, Sweden Food Arena
Telefon: 070 – 611 21 10 eller 08 – 762 66 60
E-post: marie.gidlund@swedenfoodarena.se
Jönköping International Business School
Lars Pettersson
Telefon: 070-576 77 07
E-post: lars.pettersson@ju.se
OM WEBBINARIET
11/3 Webbinarium: Innovation i livsmedelskedjan – vilka utmaningar möter företagen?
Vid detta webbinarium presenterar Lars-Åke Pettersson, forskare vid Jönköpings universitet, en GAP-analys som beskriver hindren för ökat innovation i livsmedelskedjan.
Denna studie ingår i projektet ”Livsmedelskedjan som utvecklingsarena” som finansieras av Vinnova. Den är, tillsammans med andra analyser vi gör i projektet, viktigt underlag till de förslag vi kommer lägga fram i april om hur samarbetet kan stärkas i livsmedelskedjan för att förbättra förmåga till innovation och vilka policyverktyg som kan behövas. Under våren kommer fler rapporter att presenteras.
Läs mer om projektet här. Där finns även fler kunskapsrapporter samlade.
Datum, tid och plats: Torsdag 11 mars kl 12.00-12.55. Digital länk skickas ut innan mötet.
Anmälan: https://swedenfoodarena.se/webbinarium-innovation-i-livsmedelskedjan/
Sweden Food Arena driver under åren 2020–2021 två projekt. Dels ”Livsmedelskedjan som utvecklingsarena” finansierat av Vinnova, dels ”Livsmedelskedjan som utvecklingsarena” finansierat av Tillväxtverket.
Båda projekten kommer ge ökade insikter om hur företag i livsmedelskedjan, från primärproduktion och förädling till konsumtionsledet, kan utvecklas genom innovation. Utgångspunkten är regeringens ambitioner i livsmedelsstrategin och de mål och missioner som livsmedelskedjan genom Sweden Food Arena satt upp. I arbetet tar vi fram ett antal analyser för att bättre förstå vilka problem företagen möter i sitt utvecklingsarbete och hur dagens stöd- och rådgivningssystem kan anpassas för att bättre svara mot företagens behov. Analyserna är sedan underlag för förslag som kommer riktas till olika myndigheter och regioner. Förslagen kommer kretsa kring nya verktyg anpassade för en mångfald av företag samt hur en bättre koordinering för samhandling kan skapas mellan olika aktörer.
