Tack vare ett brett utbud av hälsosamma och smakrika produkter underlättar vi för goda matvanor enligt svenska kostråden och som bidrar till god folkhälsa i Sverige.
Vi har aldrig levt längre och vi har ur ett internationellt perspektiv god folkhälsa. Trots det drabbas många av kroniska sjukdomar som är kopplade till livsstil, och där maten och måltidsvanor spelar en stor roll. Det handlar bland annat om övervikt och fetma, högt blodtryck, diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar. Med tillgång till hälsosamma livsmedel och måltider kan en stor del av de kostrelaterade sjukdomstillstånden förebyggas, och även bidra till även förbättrad upplevd hälsa hos friska personer. Här vill vi lyfta fram den växande kunskapen om tarmens mikroflora och dess betydelse för vårt välbefinnande, både fysiskt och psykiskt.
Tack vare ett attraktivt utbud av hälsosamma och smakrika produkter har konsumenterna i Sverige bättre matvanor år 2030.
Vi har aldrig levt längre och vi har ur ett internationellt perspektiv god folkhälsa. Trots det drabbas många av kroniska sjukdomar som är kopplade till livsstil, och där maten och måltidsvanor spelar en stor roll. Det handlar bland annat om övervikt och fetma, högt blodtryck, diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar. Med tillgång till hälsosamma livsmedel och måltider kan en stor del av de kostrelaterade sjukdomstillstånden förebyggas, och även bidra till även förbättrad upplevd hälsa hos friska personer.
Kunskap om konsumentval
För att kunna bidra till en god folkhälsa behöver vi få djupare kunskap och förståelse om konsumenternas beteende kring och förväntningar på hälsosam mat. Det handlar i första rummet om att genom samverkan mellan livsmedelssystemets aktörer utveckla nya verktyg för datainsamling och analys av konsumentbeteende. Vi behöver förstå hur konsumenter tänker kring mat, hälsa och hållbarhet utifrån ett ständigt förändrat samhälle och förstärka livsmedelskedjans kunskap om konsumenters beteende och kopplingen mat-hälsa-hållbarhet.
Underlätta konsumentval
På en fri marknad ligger det slutliga beslutet hos konsumenten. Därför bör vi underlätta för konsumenten att göra välinformerade och hälsosamma val i samklang med de svenska kostråden. Det innebär att utveckla verktyg som underlättar för den enskilda konsumenten att välja rätt utifrån både hälsa och hållbarhet och att utveckla och tillämpa målgruppsanpassade kostråd.
Vi behöver också skapa förutsättningar för, sprida kunskap om och engagera inflytelserika aktörer inom skola, vård, omsorg och sociala medier för förmedling och implementering av kostråden. Som stöd behöver vi också utveckla digitala verktyg och kommunikationskanaler för konsumenter, vårdpersonal med flera att kunna bedöma hälsoeffekter av livsmedel
Positiva smakupplevelser
Hälsosamma livsmedelsprodukter ska ge en positiv smakupplevelse som överträffar deras traditionella alternativ. Att utveckla livsmedel med goda sensoriska egenskaper är mycket viktigt för att öka acceptans och tillgänglighet när livsmedlet förs ut på marknaden. Det innebär att vi behöver utveckla metoder som förutsäger sensorisk kvalitet utifrån produktens och måltidens egenskaper. Vi behöver även metoder som förutsäger och mäter smakupplevelse utifrån multisensoriska perspektiv.
Positiva hälsoeffekter
Att erbjuda ett brett sortiment av livsmedel som hjälper konsumenten till goda matvanor är ett viktigt ansvar för livsmedelsbranschen. Här utgör tillgång till nya livsmedelsprodukter med positiva hälsoeffekter en central del. För att uppnå detta är det viktigt att utveckla modeller, metoder och tekniker samt databaser för att kunna identifiera, mäta och förstå
hälsoeffekter på både individ och gruppnivå av enskilda råvaror, ingredienser och livsmedel och hela kostmönster. Det gäller både redan utvecklade och nya produkter.
Det är också viktigt att förstå livsmedels och kostmönsters hälsoeffekter ur såväl befolknings- som individ- och livsstilsperspektiv. Produkter behöver anpassas till olika målgrupper och vi behöver även en bättre förståelse för hur ändrade livsstilar påverkar hälsoeffekter av mat.
Produktion och förädling
Vad och hur vi gör i hela värdekedjan påverkar den slutliga produktens egenskaper inklusive hälsoegenskaper. Därför är det viktigt att får djupare insikt i förädlingens påverkan och anpassning för hälsa och smak.
Därför behöver vi bättre kunskap om växtförädling, beredning, processteknik och processens påverkan på näringsämnenas biotillgänglighet i livsmedlen. Vi behöver också utveckla innovativa processer och teknologier för att optimera näringsinnehåll, biotillgänglighet och smak.
CASE
Den nordiska kosten
Medelhavskosten intar en särställning bland kostmönster genom det starka evidensbaserade stöd som den har för positiva hälsoeffekter som minskad risk för hjärt- och kärlsjukdom och för att utveckla metabolt syndrom. Den kännetecknas av en stor andel frukt och grönt, baljväxter, vegetabilisk olja, fisk och mindre mängder ägg och mejeriprodukter.
I en forskargrupp på Uppsala universitet närde numera professorn Ulf Risérus och hans doktorand Viola Adamsson idén att det skulle gå att basera en motsvarande kost på hälsosamma nordiska råvaror. Det ledde till en avhandling 2013 och en fortsatt forskning där flera forskargrupper i Sverige, Finland, Danmark och Norge medverkat till att ta fram ytterligare vetenskapligt stöd för de goda hälsosamma effekterna av en kost baserad på nordiska råvaror och näringsrekommendationer.
Den nordiska kosten innehåller rikligt med frukt, bär, grönsaker, rotfrukter och fullkornsprodukter av havre, korn och råg. Olivoljan är ersatt med rapsolja och dessutom ingår fisk, gärna rik på omega 3-fettsyror, magert kött och fettsnåla mjölkprodukter. Den ska också ha ett lågt innehåll av salt, socker och mättat fett.
I samband med sin disputation gav Viola Adamsson också ut en kokbok med en rad recept baserade på den nordiska kosten. Flera av rätterna i boken har använts i studier som utgör basen i den vetenskapliga litteraturen kring den nordiska kosten.
Som koncept har den nordiska kosten inte kommersialiserats men livsmedelsprodukter som utvecklats och är anpassade till de nordiska näringsrekommendationerna och livsmedelsverkets kostråd passar väl in i kostmönstret. Ett hinder för kommersialisering är det regelverk för hälsopåståenden som gör att de undersökningar som krävs som underlag för påståenden är så omfattande att de svårligen kan bäras av en enskild produkt eller aktör.
Svenskt Havreris
Fazer har under varumärket Frebaco tagit fram ett havreris som vid lanseringen 2020 fick Livsmedelspriset och som både på storhushållsmarknaden och i butik etablerat sig som ett klimatsmart alternativ till vanligt ris.
Good Idea Drinks
Baserat på forskning som visar att en kombination av fem essentiella aminosyror kan bidra till att reglera blodsocker utvecklade professor Richard Öste, en av utvecklarna av havredrycken Oatly, och dr Elin Östman, forskare vid LTH i Lund som specialiserat sig på blodsocker, drycken Good Idea som lanserats internationellt.
