I tider som dessa då det är svårare än någonsin att försöka förutspå framtiden ställs många frågor kring nya tillväxtsektorer. Om vi vill göra en omstart i svensk ekonomi, och hitta nya tillväxtområden, borde vi prata mer om svensk livsmedelsproduktion, från vatten och jord, till tallrik och bord. Hela livsmedelssektorn sysselsätter över 300 000 personer, med ett förädlingsvärde på ca 200 mdr kr/år och med rätt stimulanser kan vi bli 20-talets nya tillväxtmotor och generera tiotusentals jobb över hela Sverige. Om vi ser till enbart livsmedelsindustrin så är den Sveriges tredje största industrigren, hur ofta pratar vi om det?
Under våren har det blivit uppenbart att livsmedelsförsörjningen är strategiskt viktig för ett fungerande samhälle, så pass viktig att regeringen klassificerade hela livsmedelssektorn som en samhällsviktig verksamhet den 20 mars. Livsmedelssektorn är alltså redan idag – ur flera perspektiv – en kärnsektor, men behandlas och utvecklas inte som en sådan ur ett statligt perspektiv, framförallt inte avseende investeringar i innovation och tillväxt.
En ökad innovationsförmåga och produktionskapacitet hos företagen ger nämligen möjlighet att generera goda måltider, fler jobb i hela landet, ökad tillväxt, ökad hållbarhet, ökad försörjningsförmåga, stärkt folkhälsa och en levande landsbygd! Ovanpå detta finns stora möjligheter att dela med oss av högkvalitativ och god svensk mat genom en signifikant ökad livsmedelsexport.
Sektorn består av en lång värdekedja och få branscher är lika komplexa som livsmedelskedjan och den innehåller en stor mängd små och medelstora företag. Dessa präglas av ett stort entreprenörskap som med rätt förutsättningar kan bli en stark tillväxtmotor!
Vad krävs då för att realisera den tillväxtpotential som identifierats? I en rapport från Sweden Food Arena från 2018 visas att klassiska svenska kärnsektorer, som skogs-, fordon- och stålindustri, rankas högt internationellt avseende innovationsförmåga. Sverige vet hur man utvecklar framgångsrika verksamheter med en hög exportandel – baserat på unika svenska förutsättningar, råvaror och kompetens. Denna kunskap parat med en signifikant ökad svensk investering i innovationsförmåga kan tillämpas också på livsmedelssektorn.
Den svenska livsmedelssektorn hamnar i dagsläget långt ner i rankingen av innovationsindex. I toppen av listan ligger Nederländerna, Irland och Danmark. Framgångsreceptet bygger på långsiktighet, nära samverkan mellan näringsliv, stat och akademi och ett starkt exportfokus. Det visar tydligt att sambandet mellan innovation och export samt tillväxt är stark.
För att tillvarata denna tillväxtpotential föreslår vi tre tydliga åtgärder:
- Tydlig och ökad samverkan mellan företagen, akademin och staten
- Incitament för samverkan med andra branscher och sektorer
- En signifikant ökad svensk satsning riktad mot behovsstyrd forskning och innovation i hela livsmedelssektorn!
Satsningen behöver också innehålla helt nya arbetssätt som ökar andelen forskningsresultat som realiseras till värdeskapande innovationer på marknaden . Vi måste jobba på nya sätt i samverkan från start till mål!
Det är detta som är Sweden Food Arenas mål och vision – vi samlar hela den svenska livsmedelssektorn och arbetar för att driva fram en signifikant ökad svensk satsning på forskning, utveckling och innovation. Livsmedelssektorn är en ny svensk kärn-, export- & tillväxtsektor, med potential att bli världsledande – om vi investerar i den på rätt sätt!
Per Arfvidsson
Ordförande, Sweden Food Arena
vVD, Lantmännen
