50 nya svenska livsmedelsinnovationer som tillsammans omsätter 1 miljard euro år 2030.

Svensk matinnovation fick en skjuts under 1990-talet när kombinationen mat och hälsa och förhoppningen att kunna marknadsföra livsmedel med hälsoargument lockade både kreativitet och kapital. Innovationer som Oatly, ProViva, havrefiberkoncentrat och kolesterolsänkande margarin såg dagens ljus. På en marknad präglad av tradition och stegvis förändring krävs mod att utveckla livsmedel och koncept som är både innovativa och som har en stor marknadspotential. För det är en hård konkurrens – fyra av fem nya produkter överlever inte första året på marknaden.

50 nya svenska livsmedelsinnovationer som tillsammans omsätter 1 miljard euro år 2030.

Svensk matinnovation fick en skjuts under 1990-talet när kombinationen mat och hälsa och förhoppningen att kunna marknadsföra livsmedel med hälsoargument lockade både kreativitet och kapital. Innovationer som Oatly, ProViva, havrefiberkoncentrat och kolesterolsänkande margarin såg dagens ljus. På en marknad präglad av tradition och stegvis förändring krävs mod att utveckla livsmedel och koncept som är både innovativa och som har en stor marknadspotential. För det är en hård konkurrens – fyra av fem nya produkter överlever inte första året på marknaden.

Ledande innovationssystem

För att klara den utmaningen krävs ett världsledande system för innovation i värdekedjan. I det systemet behövs nya innovationsmodeller som gör vägen från identifierat behov till färdig produkt kortare. De bästa förutsättningarna för detta skapas i starka innovationskluster som genom gränsöverskridande samarbeten ger förutsättningar för växande bolag i hela värdekedjan. Det behövs tillgång till både test- och pilotanläggningar och framförallt små företag och start-ups behöver tillgång till småskaliga produktionsanläggningar och testmarknader.

Den svenska samverkansmodellen som kopplar samman forskning, näringsliv, offentlig sektor och ideell sektor kan fortsatt utvecklas och utnyttjas effektivt för att skapa den transformation av livsmedelssystemet som är nödvändig. En del i detta är offentlig upphandling av innovation.

Incitament för utveckling

Ett sätt att åstadkomma detta är att skapa starka incitament för utveckling av produkter och produktionssystem med mer positiv inverkan på hälsa och miljö. I det ingår både att identifiera och hantera innovationshämmande regelverk och att ta fram och tillämpa ny kunskap och nya insikter samt nya metoder för styrning av innovationsfrämjande system.

Lockande investeringar

Genom ett ökat externt intresse för branschen ska vi också attrahera mer investeringar och riskkapital. Traditionellt står etablerad livsmedelsföretag för den absolut största andelen av det riskkapital som går till innovation och uppskalning. Genom att skapa och synliggöra svenska livsmedelsinnovationers framgångar ska svensk livsmedelsbransch också göras till en attraktiv plats att investera i.

Nya affärsmodeller

En viktig del av innovationsprocessen är också att utveckla nya affärsmodeller för att genom dem förverkliga innovationernas verkliga potential. Där ingår att utveckla nya värdekedjor och att möta konsumenternas behov med nya tjänstebaserade modeller, som också erbjuder nya värdebaserade betalningsmodeller. Målet är att utveckla hållbara affärsmodeller som säkerställer bevarande av relevanta värden skapade i hela värdekedjan.

Stolthet och attraktivitet

En avgörande del i innovationssystemet är att kunna attrahera de bästa talangerna. Det handlar om att öka stolthet och attraktivitet inom branschen genom att kommunicera att vi är en framtidsbransch. En viktig del är att kommunicera svenska livsmedels mervärden och framgångar och därmed skapa stolthet i branschen där framgång föder framgång.

CASE

Havre som framgångsfaktor

Den medicinska upptäckten på 1980-talet att havrens betaglukaner kunde sänka kolesterolnivån hos personer med förhöjda halter tillsammans med den japanska innovationen FOSHU (Food for Special Health Uses eller functional food) riktade både forskarnas och produktutvecklarnas intresse på mat och hälsa. I Sverige hade vi gott om havre och flera idéer och innovationer växte fram kring denna råvara.

I Lund hade professor Richard Öste forskat på laktosintolerans och fick med den ökade kunskapen om havre idén att ta fram en svensk havredryck som förutom att vara ett nordiskt alternativ till sojadryck också visade sig ha dokumenterad effekt på kolesterol. Tillsammans med tre forskarkollegor och SL-Stiftelsen utvecklades en havrebas och forskarna och Skånska Lantmännen bildade ett gemensamt utvecklingsbolag, Ceba AB.

Den första produkten blev en viktminskningsprodukt i soppform, Complätt, som utvecklades tillsammans med Friggs, då en del av Procordia Food och som efter en lyckad klinisk studie lanserades 1994. Parallellt tog bolaget fram en laktosfri dryck för Ica, Ica Solhavre, som liksom Complätt under många år tillverkades på licens. Cebas första egna produkt blev Mill Milk, som lanserades på den brittiska marknaden 1995.

I Sverige lanserades Oatly i slutet av 1990-talet, en satsning som blev så framgångsrik att bolaget sedermera tog produkten som sitt eget namn. Men det skulle dröja ytterliga tio år innan den verkliga succén skulle komma genom ett skifte till livsstilsmarknadsföring väl i fas med ett ökat intresse för vegetabiliska produkter. År 2019 omsatte bolaget närmare två miljarder kronor.

Världens mest attraktiva
mat och dryck

Mat och dryck för
ett hälsosammare liv

En resurseffektiv
livsmedelssektor

Klimatneutral
livsmedelsproduktion