Sveriges livsmedelsproduktion har netto noll klimatavtryck 2045.

Av utsläppen av klimatgaser står den svenska produktionen av livsmedel för cirka 14 procent, varav lantbruket står för 12–13 procent och livsmedelsindustrin för cirka en procent. Till detta kommer de utsläpp som importerade livsmedel orsakar i andra länder. Enligt den svenska klimatlagen från 2017 ska Sverige vara klimatneutralt 2045. Alla mänskliga processer genererar växthusgaser, särskilt de fossilbaserade men även biologiska som dock också binder in koldioxid. Även om bedömningen är att lantbruket har svårt att nå nollutsläpp till 2045 är ambitionen att arbeta med väsentligt minskad klimatpåverkan med en nollvision för svensk livsmedelsproduktion 2045.

Sveriges livsmedelsproduktion har netto noll klimatavtryck 2045.

Av utsläppen av klimatgaser står den svenska produktionen av livsmedel för cirka 14 procent, varav lantbruket står för 12–13 procent och livsmedelsindustrin för cirka en procent. Till detta kommer de utsläpp som importerade livsmedel orsakar i andra länder. Enligt den svenska klimatlagen från 2017 ska Sverige vara klimatneutralt 2045. Alla mänskliga processer genererar växthusgaser, särskilt de fossilbaserade men även biologiska som dock också binder in koldioxid. Även om bedömningen är att lantbruket har svårt att nå nollutsläpp till 2045 är ambitionen att arbeta med väsentligt minskad klimatpåverkan med en nollvision för svensk livsmedelsproduktion 2045.

Minskat lantbruksavtryck

Lantbruket står för den absolut största andelen av livsmedelssystemets klimatpåverkan och därför är det angeläget att reducera klimatavtrycket i lantbruket. Det innebär att utsläppen av lustgas, metan och växtnäring ska minska både i växtodling och djurhållning medan produktionen ska öka ytterligare. Hållbar produktion av växtbaserade råvaror och foder med minskat klimatavtryck ska öka. Lantbruket ska gå över till fossilfria insatsmedel. Digitalisering ska öka och användning av data förbättras för ökad precision inom både växtodling och animalieproduktion.

Minskat avtryck från sjömat

Råvaror från sjö och hav förväntas få en ökad roll som bas för livsmedel och foder och i takt med att den delen av livsmedelssektorn utvecklas är det viktigt att klimatavtrycket från fiske och vattenbruk minskas. Det ska uppnås genom att etablera teknik för klimatneutral kylning och ersätta fossila drivmedel bränslen. Cirkulation av växtnäringsämnen och foderutnyttjande behöver förbättras i de olika uppfödningssystemen. Hållbarhet i hantering av sidoströmmar och bifångster måste öka.

Minskat förädlingsavtryck

Även om förädlingens andel av livsmedlens klimatavtryck är jämförelsevis litet ska det ändå reduceras. Liksom för övriga led i livsmedelskedjan är ersättning av fossila bränslen och drivmedel en central del, liksom att minska svinn och öka sektorns utnyttjande av sidoströmmar. En ökad resurseffektivitet och minskad miljöpåverkan i föregående led har också positiva effekter på förädlingsledets klimatpåverkan.

Minskat distributionsavtryck

Ett reducerat klimatavtryck inom distribution, handel, restaurang och storhushåll behövs, något som ska ske genom att etablera fossilfri distribution och utveckla en klimatneutral kylkedja. Det innefattar även resurseffektiva, säkra och hållbara produktionsmetoder inom storkök. Utsläppen ska också reduceras genom optimerade logistikkedjor och transporter.

Mer plus, mindre minus

En klimatneutral livsmedelssektor ska uppnås genom minskade negativa utsläpp samt ökad positiv klimatpåverkan. Infångat kol lagrat i livsmedelsprodukter och sidoströmmar ska förhindras att återgå till atmosfären genom olika tekniska lösningar. Ett viktigt verktyg är att utveckla säkra system för klimatkompensation som kopplar samman aktörer genom kvalitetssäkrade och relevanta affärsmodeller. Intresset för livsmedelssektorn är stort både när det gäller kompensation och substituering och därför är det angeläget att skapa systemperspektiv på klimatneutralitet i samverkan med andra sektorer.

Mätbar framgång

Ett lyckat arbete med att uppnå målet med klimatneutralitet är ett mervärde och kan utvecklas till en framgångsfaktor för svensk livsmedelssektor. Det är därför viktigt att mobilisera och mäta framgång för att visa klimatfördelar hos svenskproducerad mat och dryck. Det ska uppnås genom att ta fram och standardisera systemanalys och moderna beräkningsmetoder för sektorspecifik klimatpåverkan. För det behövs ett branschgemensamt verktyg för kartläggning och mätning i producentled. En nationell databas för livsmedels klimatavtryck i linje med andra europeiska initiativ behöver etableras. Systemen för miljömärkning inklusive klimatnytta behöver utvecklas för att göra det möjligt att utifrån relevanta parametrar jämföra olika livsmedelsprodukter och värdekedjor.

Klimatsmarta proteiner

Det finns ett stort marknadsintresse för att av klimatskäl ersätta animaliskt protein med växtbaserat. Det är därför angeläget att ta fram nya proteiner med minskat klimatavtryck. Det innebär att utveckla system för att bättre ta tillvara olika sidoströmmar, men också att utveckla produktion av proteinrika livsmedmedel baserat på nya råvaror.

CASE

Klimatsmart kött

De svenska kött och charkföretagen har gått före med klimatanpassning genom att utveckla nya uppfödningskoncept och även nya produkter. I en strävan att ersätta importerade proteiner, främst soja, utvecklade HKScan sitt koncept Rapsgrisen. Importerade foderråvaror ersattes efter noggranna studier med rapsmjöl från svenskt rapsfrö. Vinsten med detta blev trefaldig. Förutom ett foder med minskat klimatavtryck blev det en köttråvara med unika sensoriska egenskaper och högre innehåll av nyttigt omega 3-fettsyror. I premieringar av livsmedelskvalitet har produkter baserade på kött från rapsgrisen fått olika utmärkelser, bland annat som bästa produkter i Chark-SM. Under våren 2020 lanserades en serie lufttorkade produkter baserade på rapsgrisen.

Till konceptet hörde också vid introduktionen att rapsgrisen marknadsförs med ”anatomiskt ansvar”, det vill säga butiker som vill sälja vissa styckningsdetaljer måste ta ett helt sortiment.

HKScan var också pionjärer med hybridprodukter, där korvar och charkprodukter baserades på en blandning av växtbaserade och animaliska råvaror. De såldes under några år i konceptet ”–ish” (exempelvis ”korvish”).

I samarbete med enskilda uppfödare lanseras under 2020 Gårdsinitiativet, där produktion av frigående djur sker i ett integrerat koncept med så långt det är möjligt med egenproducerat foder, förnybar energi, minskad vattenförbrukning, bättre hushållning med växtnäring och åtgärder för biologisk mångfald.

Världens mest attraktiva
mat och dryck

Konkurrenskraftig
matinnovation

Mat och dryck för
ett hälsosammare liv

En resurseffektiv
livsmedelssektor