Svensk livsmedelskedja leder utvecklingen mot ett hållbart livsmedelssystem inom planetens gränser genom systematisk utveckling inom prioriterade områden, implementering, mätning och utvärdering.
Av de svenska utsläppen av klimatgaser står produktionen av livsmedel för cirka 14 procent, varav jordbruket står för 12–13 procent och livsmedelsindustrin för cirka en procent. Till detta kommer de utsläpp som importerade livsmedel orsakar i andra länder. Enligt den svenska klimatlagen från 2017 ska Sverige vara klimatneutralt 2045. Även om jordbruket inte kommer att kunna nå nollutsläpp till 2045 arbetar livsmedelssektorn med att väsentligt minska klimatpåverkan till 2045.
Sveriges livsmedelsproduktion har netto noll klimatavtryck 2045.
Av utsläppen av klimatgaser står den svenska produktionen av livsmedel för cirka 14 procent, varav lantbruket står för 12–13 procent och livsmedelsindustrin för cirka en procent. Till detta kommer de utsläpp som importerade livsmedel orsakar i andra länder. Enligt den svenska klimatlagen från 2017 ska Sverige vara klimatneutralt 2045. Alla mänskliga processer genererar växthusgaser, särskilt de fossilbaserade men även biologiska som dock också binder in koldioxid. Även om bedömningen är att lantbruket har svårt att nå nollutsläpp till 2045 är ambitionen att arbeta med väsentligt minskad klimatpåverkan med en nollvision för svensk livsmedelsproduktion 2045.
Reducerat avtryck från lantbruk
Jordbruket står för den absolut största andelen av livsmedelssystemets klimatpåverkan och därför är det angeläget att reducerat miljö- och klimatavtryck i lantbruket med stärkt konkurrenskraft. Det innebär att utveckla och applicera avel, växtförädling, sortprövning och växtskydd för hållbar och resilient livsmedelsproduktion med syftet att reducera klimatpåverkande emissioner från jordbruksmark och öka kolinlagring, och att reducera klimatavtryck från animalieproduktion. Ett verktyg för att uppnå detta är att förbättra användandet av data och öka användandet av precisionsodling och nya teknologier
Tillsammans med övriga sektorer och i samarbete med leverantörer är det också möjligt att etablera fossilfritt jordbruk.
Reducerat avtryck från sjömat
Råvaror från sjö och hav förväntas få en ökad roll som bas för livsmedel och foder och i takt med att den delen av livsmedelssektorn utvecklas är det viktigt att reducera klimatavtrycket från fiske och vattenbruk. Det ska uppnås genom att bland annat etablera teknik för klimatneutral kylning och etablera ett fossilfritt fiske och vattenbruk. Vi ska också öka resiliens genom att bredda utbudet av ätbara arter. I syfte att värna och öka den marina biologiska mångfalden behöver kunskapen om ekosystemen och deras bevarande öka.
Reducerat avtryck från förädling
Miljö- och klimatavtryck i förädlingsled, distribution, handel, restauranger och storkök behöver också reduceras. Det ska uppnås genom att utveckla produktion och förädling av framtidens nya råvaror och livsmedel så att de förorsakar minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan. Det är också viktigt att etablera fossilfri förädlingsindustri, distribution och handel med minskade växthusgasutsläpp.
Mätbar framgång
Livsmedelssektorn behöver mobilisera och mäta framgång för att visa miljö- och klimatfördelar hos svenskproducerad mat och dryck. Det innebär att ta fram och standardisera systemanalys och moderna beräkningsmetoder på EU nivå och att utveckla branschgemensamt verktyg för kartläggning, spårning och mätning i producentledet. Vi behöver också etablera nationell databas för livsmedels fotavtryck, i linje mot andra europeiska initiativ. För att kunna lyfta svenska livsmedels fördelar ur hållbarhetsperspektiv behöver vi utveckla kommunikation för hållbarhetsprestanda, linjerade mot europeiska mätmetoder.
Positiv klimatpåverkan
En klimatneutral livsmedelssektor ska uppnås genom minskade negativa utsläpp och ökad positiv klimatpåverkan. Infångat kol lagrat i livsmedelsprodukter och sidoströmmar ska förhindras att återgå till atmosfären genom olika tekniska lösningar. Ett viktigt verktyg är att utveckla kvalitetssäkrade affärsmodeller för klimatkompensation som kopplar samman aktörer. Intresset för livsmedelssektorn är stort både när det gäller kompensation och substituering och därför är det angeläget att skapa systemperspektiv på klimatneutralitet i samverkan med andra sektorer och intressenter.
Positiv miljöpåverkan
Utöver klimatpåverkan är det angeläget att minska negativ och öka positiv miljöpåverkan. Därför behövs en gemensam målbild av livsmedelssektorns miljöpåverkan och vad som utmärker ett hållbart livsmedelssystem. Dit hör exempelvis att säkerställa biologisk mångfald och utveckla indikatorer för bedömning av mångfaldskvalitet. Liksom för klimatavtrycket är det viktigt att kartlägga, identifiera och fortsätta minska miljöskadliga utsläpp.
CASE
Hållbart börjar på gården
Ur miljö och klimatsynpunkt är det förutom matsvinnet i hela kedjan primärproduktionen som står för den största påverkan på klimat och miljö. Det är egentligen ganska lätt att förstå, eftersom livsmedlen produceras genom att vi nyttjar landskapet. För att minska den påverkan finns det många åtgärder som kan göras på gårdsnivå utan att behöva göra avkall på produktivitet.
Klimat & Natur
Klimat & Natur är Lantmännen program för ett mer hållbart jordbruk och bygger på tillämpning av ny kunskap i form av konkreta åtgärder på gården. Programmet är uppdelat i åtgärder för minskad klimatpåverkan och åtgärder för ökad biologisk mångfald. I grunden ligger principen att ökad produktivitet och förbättrat resursutnyttjande också minskar klimatavtrycket, men programmet innehåller också åtgärder som medför ökade kostnader och som lantbrukarna kompenseras för genom kontrakterad odling och merbetalning.
Exempel på åtgärder för minskad klimatpåverkan är ökad precision i användningen av insatsvaror, gödselmedel som framställs med minskat klimatavtryck eller helt fossilfritt, sparsam körning och fossilfria drivmedel. Bland åtgärderna för ökad biodiversitet ingår blommande fältkanter och zoner, lärkrutor och utsädebehandling utan användning av syntetiska växtskyddsmedel.
Enligt Lantmännens egen redovisning har 568 000 ton spannmäl odlade enligt konceptet levererats, vilket motsvarar 59 000ton sparade koldioxidutsläpp, eller cirka en procent av jordbrukets årliga utsläpp.
Hållbarhetsgrisen
HK Scan har tillsammans med uppfödare utvecklat ett koncept som bygger på idén om ett slutet kretslopp på gården. Anders Gunnarsson på Halla Gård i Västergötland har byggt ett stall som kräver mindre underhållsenergi och som drivs av el och värme som produceras av gårdens biogasanläggning. Den i sin tur får sitt bränsle från gårdarnas grisar, något som gör att växtnäringen i gödseln – eller biogödsel som den kalla efter att ha passerat biogasanläggningen – blir tillgängligare för växterna och därmed minskar behovet av att köpa in gödselmedel till gården.
Allt foder till grisarna odlas också på gården, och i planerna står också att genom egen elproduktion och lagring kunna bli helt självförsörjande på energi. I uppfödningen har Anders inte behövt kompromissa, grisarna trivs och växer minst lika bra som på vilken annan grisgård som helst. Att han sedan får lite extra betalt för sina ansträngningar gör att det även blir en ekonomiskt hållbar gris.
