
Vertikalodlaren Ljusgårda triggar naturens egna mekanismer för att utveckla framtidens hållbara och funktionella grödor. Eller vad sägs om sallad som får dig att sova bättre, eller som boostar ditt immunförsvar tack vare sitt höga innehåll av antioxidanter?
När ett grabbgäng i Tibro för åtta år sedan bestämde sig för att testa att bygga en vertikal odling med LED-lampor hemma i ett garage – en idé de hämtat från Youtube – kunde de inte drömma om att detta var grunden till något som skulle bli en av Europas största inomhusodlingar av sallad.
I dag odlar Ljusgårda sallad på 7 000 kvadratmeter i en klimatcertifierad anläggning med sluten och optimerad odlingsmiljö, där man kan styra luft, ljus, vatten och näring för att skapa perfekta odlingsförhållanden för varje specifik planta. Kapaciteten ligger på drygt tio ton sallad per vecka.
– Merparten av den sallad som säljs i Sverige odlas i södra Europa och transporteras hundratals mil med lastbil, vilket är helt galet. Det här är ett betydligt mer hållbart system – och kan även kan göra Sverige mer självförsörjande på grönt, säger Erik Lundgren, medgrundare och chef för forskning och utveckling på företaget.
Han förklarar att det handlar om en extremt resurseffektiv anläggning eftersom den är högautomatiserad, storskalig och produktspecifik.
– Vi ser oss inte som ett salladsföretag utan har egentligen större likheter med tillverkningsindustrin än traditionellt jordbruk. Vår ambition är att bygga nya ekosystem där vi kan stoppa in vilka frön som helst och optimera vilka parametrar som helst.

Erik Lundgren berättar att man just nu experimenterar med ett 80-tal olika sorters grödor som odlas för att maxa olika ämnen och egenskaper, tack vare kontrollerade ekosystem där man kan ändra spektrum på ljuset eller förändra klimatet på olika sätt. Detta triggar plantan att till exempel producera mer antioxidanter, som vitamin C och E, eller ett ämne som lactucin, som har en lugnade inverkan på kroppen.
– Plantorna har inbyggda försvarsmekanismer för att hantera olika typer av hot och stress, vilket styr vilka ämnen de producerar. Det är det vi utnyttjar och förstärker – vi triggar biologin, säger han och förklarar att det kan handla om att skapa miljöer där plantorna exempelvis utsätts för vind eller snabba temperaturskillnader.
På så vis har man exempelvis fått fram en rucola som innehåller fem gånger så mycket C-vitamin som normalt – cirka 1 500 milligram per kilo, vilket är långt mycket mer än både apelsiner och kiwifrukter har.
– Detta är en hävstång på tekniken som vi redan använder och där vi kanske inte bara kan odla sallad i framtiden utan även plantor som funktionell hälsokost och till och med medicin.
Utmaningen är att den svenska marknaden är ganska liten och att priset på sallad är pressat, med internationella mått mätt. I Sverige finns inte utrymme för ”premiumsallad” på samma sätt som det finns i exempelvis England och USA.
– Avståndet mellan möjligheterna för vad vi kan göra som innovativt bolag och vad marknaden är beredd att betala för, är tyvärr lite för stort än så länge, säger Erik Lundgren.
Lågkonjunkturen och det höga ränteläget har också påverkat möjligheten att få in nytt kapital, vilket gjort att Ljusgårda tvingats slimma verksamheten och sätta sina tidigare offensiva expansionsplaner på paus.
– Men nu har vi nyligen gjort en nyemission och fått 100 miljoner kronor garanterade av i huvudsak redan befintlig aktieägare.
Av Agneta Renmark
3 tips för att driva hållbar innovation
Tipsen kommer från Erik Lundgren på Ljusgårda
- Örat mot marken. Det räcker inte att vara innovativ, man måste lyssna på kunden och förstå vad de faktiskt vill ha – och är beredda att betala för.
- Samarbeta. Att bygga bryggor mellan akademi och entreprenörskap är helt avgörande för att vetenskap ska kunna appliceras och göras kommersiell.
- Öka tempot. Vi har inte tid att vänta med hållbar innovation. De tekniska lösningarna finns ofta redan, men de behöver testas, skalas upp och implementeras.