Hampa har använts sedan medeltiden för att göra rep, segel och andra textilier. Faktum är att hampa dominerade världens textilproduktion fram till 1820-talet när bomull introducerades i stor skala. I Sverige var det olagligt att odla hampa mellan 1965–2003, men nu är hampa på väg tillbaka igen, om än i liten skala.
– Globalt blir hampan mer och mer populär och används till exempel i klädtillverkning av internationella företag. Även inom byggsektorn och plastindustrin finns en nyfikenhet för hur och vad växten kan användas till, säger Clara Norell, vd och grundaren av start-up bolaget Svensk Hampaindustri.
Att använda sig av hampaväxten spås kunna bli stort, hittills i Sverige har industrihampa endast nyttjats i liten skala bland annat i textilproduktion och som livsmedel.
– Kunskap om industrihampa som ett hållbart och förnybart material med noll, i vissa fall negativt, koldioxidavtryck är relativt okänt här i Sverige, menar Clara.
För jordbruket är hampaodling bra, det är en hög kolinlagring och hampan behöver bara en tredjedel av vattenmängden som till exempel bomull. Den passar även bra att odla i svenskt klimat och odlas helt utan bekämpningsmedel.
– Nu tittar vi att ta vara på alla restströmmar från odlingen. Hampafrön är rikt på såväl protein som omega 3, omega6 och omega 9. Efter att ha kallpressat hampafröolja blir det en hampapresskaka kvar som rest. Den proteinrika kakan vill vi förädla för att använda proteinerna i nya innovativa, hållbara och lokalproducerade livsmedelsprodukter, berättar Clara.
Även inom byggsektorn finns en nyfikenhet för hur och vad växten kan användas till. Hampan passar utmärkt att användas som byggnadsmaterial, framför allt som ett ypperligt isoleringsmaterial med fint lambdavärde.
– Jag är byggnadsingenjör och har skrivit arbeten om hampa och åkt runt hela Sydafrika och gjort research, berättar Clara.
Hon har gått utbildning hos Franska Nationella hampakalkbyggskolan L’École National du Chanvre och Nordic Hemp Building School för att bli certifierad hampakalkbyggare, byggt två hampakalkhus i Sverige och ska snart bygga för en tredje privatkund.
– Att odla ett hektar hampa absorberar 20 ton koldioxid, när man bygger med hampa så binder hampan koldioxid för att materialet fungerar på det sättet, säger Clara Norell.
I dag vet man om mer än 50 000 olika användningar för hampa, men fokus för Svensk Hampaindustri, i det här skedet, är att få fler livsmedelsproducenter intresserade av hampa. Genom att fler lantbrukare odlar grödan ökar chanserna för en industriell produktion, och det är där Svensk Hampaindustri kommer in.
– Vi verkar mellan lantbruk och industrin – vi säkrar upp odling – förädlar hampans frö som vi säljer business till business. Vi har ingen egen branding eller produktutveckling, det vet vi att andra redan är bäst på. Vi vill verka som möjliggörare för Sveriges fantastiska livsmedelssektor – att ha ytterligare en ingrediens att göra underverk med.
En proteinrik produkt med låg vattenförbrukning och giftfri odling öppnar för oanade möjligheter inom svensk matinnovation och mathantverk framöver.
– Inte minst för klimatet, men även för att rusta Sverige starkare så att vi kan bli självförsörjande på ytterligare ett spannmål – något vi i dessa tider av pandemi och krig känner av hur viktigt det är, säger Clara Norell.
Kontakt:
Clara Norell
clara@svenskhampaindustri.se
+46(0)735464818
https://www.svenskhampaindustri.com/
Den 3–5 juni är Svensk Hampaindustri med som en av Klimattorget på Malmö Garden Show
https://malmo.se/Uppleva-och-gora/Evenemang/Malmo-Garden-Show.html
