Sedan 2018 håller Sveriges Lantbruksuniversitet på att bygga upp ett nytt kompetenscentrum för växtförädling, SLU Grogrund i Alnarp i Skåne.
Efter flera års tillbakagång gjordes en samlad satsning på växtförädling, ett område där Sverige varit framträdande för att inte säga världsledande sedan utvecklingen av korsningsförädlingen tog fart i skånska Svalöv i början av 1900-talet.
I Livsmedelsstrategins första handlingsplan kom efter visst lobbyarbete en satsning på växtförädling med, och det är med det stödet som arbetet nu kunnat fullfölja sin första programperiod.
Innovationsprogram
– SLU Grogrund är inte ett forskningsprogram utan ett innovationsprogram, säger Lena Åsheim, ordförande för SLF och även ordförande i SLU Grogrunds styrgrupp. Sverige var framgångsrika pionjärer inom växtförädling i 100 år men för några decennier sedan började växtförädlingen monteras ner, både som verksamhet och som forskningsområde.
Ansvaret för växtförädlingen lämpades mer och mer över på näringen, som ur kommersiell synvinkel inte kunde motivera kostnaderna för att upprätthålla en inhemsk växtförädling. I stället började man förlita sig på utländska förädlingsföretag, vilket ledde till att förädling och anpassning till den svenska marknaden föll i träda.
– Efter upprepade seminarier, uppvaktningar och aktiviteter med samlade krafter från LRF, SLU, Lantmännen, Lyckeby och Sveriges Utsädesförening med flera lyckades vi med Livsmedelsstrategin som stöd få igång en strategisk satsning på växtförädling, kopplat till de olika förutsättningar vi har i Sverige. Det gäller även de ändrade villkor som klimatförändringarna ställer oss inför.
I gränssnittet
Växtförädling är egentligen varken forskning eller praktik, utan egentligen en sinnebild för en innovationsprocess. Med utgångspunkt från förädlingsmål som ökad avkastning, förbättrad proteinkvalitet, resistens mot skadegörare och andra krav som branschen ställer utnyttjar växtförädlare bästa tillgängliga – och accepterade – teknologi för att ta fram sorter som fyller industrins krav och önskemål och som odlarna anser det lönsamt att odla.
Drivkraften är ökad lönsamhet och minskad miljö- och klimatpåverkan i hela kedjan – inklusive för de kommersiella växtförädlingsföretagen.
Inom forskningen handlar växtförädling om att utveckla och förbättra metoder och även att ta fram egenskaper hos olika växtarter som sedan kan utnyttjas i kommersiella sorter, så kallad pre-breeding.
Uppstartsperiod
Verksamheten i SLU Grogrund har nu varit igång sedan 2018 och i och med detta året avslutas den förta programperioden.
– Det har i mycket varit en uppstartsperiod, berättar professor Eva Johansson, verksamhetsledare. Verksamheten är igång på bred front med många projekt, men de flesta är långsiktiga och växtförädling tar tid. Dessutom lade vi mycket tid och arbete på att lägga en grund för samarbetet genom att undersöka och utvärdera behov och föra samman människor från olika delar av förädlingskedjan. Det har gett resultat i form av väl förankrade projekt med tydligt engagemang från både forskare, förädlare och industrin, men i gengäld har vi inte fått de där snabba resultaten.
Teknikskifte
Växtförädlingen befinner sig i ett teknikskifte där den traditionella korsningsförädlingen är på väg bort, och nya metoder som exempelvis genotypisk selektion och den Nobelprisbelönade gensaxen är på väg in.
– Det var nödvändigt för både forskare och svenska växtförädlare att uppdatera sin kunskap och metoder, en situation som handlar om att vinna eller försvinna för svensk kompetensbas, säger Lena Åsheim.
För den som tittar närmare på SLU Grogrunds projekt är det många som handlar om metodutveckling. Finns det en risk att det kommer att bli en övervikt mot forskning i programmet?
– Nej, det finns inget som talar för det, säger Lena Åsheim. Representanter från branschen och forskarna ska gemensamt utveckla de konkreta projekten och i varje projekt finns någon industriell partner med. Styrgruppen följer också Livsmedelsstrategin strikt i vår bedömning av ansökningarna. Aktiviteterna i SLU Grogrund ska leda till växande, hållbar och lönsam produktion av livsmedel i Sverige.
Modell för innovation
SLU Grogrund går nu in i sin andra programperiod med fortsatt delfinansiering från Livsmedelsstrategins handlingsprogram, men där annan extern finansiering är tänkt att ta över alltmer.
– Vi tar också fram en ny treårsstrategi för Grogrund, där vi betonar målen och att de ska nås, säger Lena Åsheim, som är mycket nöjd med hur samarbetet i styrgruppen och programmet fungerar.
– Arbetssättet är en äkta triple helix med det bästa samarbete mellan akademi, företag och det offentliga som jag sett under mitt yrkesverksamma liv. Det skulle mycket väl kunna fungera som en modell för andra delar inom livsmedelsindustrin, avslutar Lena Åsheim.
Grogrund är ett kompetenscentrum vid SLU vars huvuduppgift är att utgöra ett kunskapsnav för svensk växtförädling. Inrättandet av Grogrund är ett regeringsbeslut i SLU:s regleringsbrev för budgetåret 2018 och har fått medel inom ramen för Livsmedelsstrategins handlingsplan. Under 2020 har SLU fått 20 miljoner kr till Grogrund, en summa som halveras till 10 miljoner kr per år 2021–2025. Visionen är att Grogrund ska bli ett internationellt erkänt kompetenscentrum för växtförädling av innovativa bioråvaror, för livsmedelsproduktion och som bidrar till en cirkulär och biobaserad tillväxt i Sverige. Grogrund ska genom forskning, utbildning och samverkan inom växtförädling bidra till utveckling av livsmedelsgrödor för svensk trädgårds-och jordbruksnäring. Verksamheten ska bidra till en stärkt konkurrenskraft och ökad svensk livsmedelsproduktionen. Grogrunds verksamhet ska karaktäriseras av långsiktighet, resurseffektivitet, samt relevans för näringsliv och samhälle. Grogrund ska framförallt leda till utveckling av kunskap och nya metoder som bidrar till en kraftsamling inom förädling av livsmedelsgrödor för ökad innovationspotential, livsmedelsförsörjning och konkurrenskraft i enlighet med målen i regeringens livsmedelsstrategi. För mer information, se SLU:s hemsida.
