Om ditt företag på sikt ska överleva och vinna på marknaden behövs ett långsiktigt innovationsarbete. Innovation kan exempelvis handla om att markant förbättra existerande produkter, ta fram nya produkter, nya processer, utveckla nya marknadsföringsmetoder eller företagets organisation. Det kan vara allt från gradvisa, så kallade inkrementella innovationer till något mer radikalt, omvälvande som kan förändra en hel marknad.
Innovation är viktigt för att möta förändrade konsumentbehov, behålla och utveckla konkurrensfördelar (exempelvis hitta nästa “kassa-ko”) och driva hållbar och effektiv tillväxt.
I denna guide lyfter vi sex åtgärder som kan hjälpa ditt företag att bli mer innovativt.
Innehåll:
Tips 1: Omvärldskoll: Identifiera utmaningar och möjligheter i matsystemet
En grundförutsättning för innovation är kunskap, och det är viktigt för ett innovativt konkurrenskraftigt företag att kontinuerligt hålla koll på vilka faktorer som påverkar verksamheten framåt. På större företag kan man ge ansvaret för omvärldsbevakning till företagets innovations- eller produktutvecklingsavdelning. Men det finns stora poänger med att kunskap sprids i hela företaget. Med engagerade nyfikna medarbetare väcks nya idéer och innovationer.
Håll koll på vad som händer utanför företaget. Som:
- Globala makrotrender: Hur påverkar klimatförändringar, befolkningstillväxt och förändrade konsumtionsmönster matsystemet?
- Konsumenttrender: Vad efterfrågar konsumenterna? Tänk på hälsa, hållbarhet, transparens, och bekvämlighet.
- Tekniktrender: Hur kan ny teknik som AI, robotik, bioteknik, sensorer förändra livsmedelsproduktionen och distributionskedjan?
Få en heltäckande bild
För att vara säker på att ni inte missar något viktigt kan det vara smart att använda sig av ett ramverk för omvärldsbevakning kallat PESTEL (akronymen finns i varianter kallade STEEPLE, DESTEP; SPELIT, PEST och EPISTEL-M). Begynnelsebokstäverna i akronymen påminner om vilka externa makrotrender som är viktiga att hålla koll på. I fallet PESTEL står bokstäverna för: Poltik, Ekonomi, Sociala förändringar, Teknik, Ekologi och miljö, Lagar och regleringar. EPISTEL-M har tilläggen Institutioner och Media.
Gör en PESTEL-analys minst en gång om året (helst oftare) och få koll på vilka externa makrotrender som både kan ge företaget nya möjligheter och utmaningar framåt.
Mer om hur du kan kartlägga din omvärld, kombinera det med en analys av era kunders behov och en intern analys av ert företags styrkor och förmågor hittar ni i den här pedagogiska filmen från Kairos Future. De beskriver det som ett sätt att definiera sina “hunting grounds”, områdena där du jagar dina nya innovationer.
Anders Engströms tips på källor till trendkoll:
Du har säkert koll på nyhetskällor som är relevanta för din verksamhet, men här några intressanta källor för dig som vill ha koll på trender i matsystemet och helt nya vägar framåt:
- Den nederländska banken Rabobank har flera intressanta poddar inom matområdet, där kanske Consumer Foods To Go är intressantast för Sweden Food Arenas medlemmar. Du hittar alla deras poddar här >
- Franska konsultfirman DigitalFoodLab håller koll på investeringar i matsystemet och har ett intressant veckobrev som håller koll på trenderna och teknikerna som formar framtidens mat. Vill du ha fler investeringsnyheter, med fler nordiska inslag kan jag rekommendera Daniel Skavén Ruben (Sverige) och Ilkka Taponen (Finland) nyhetsbrev Foodtech Weekly.
- För senaste nytt inom agtech och foodtech, samt lite djupare artiklar och intervjuer. Missa inte Agfunder News.
- Food Navigator, med nyhetsrapportering från livsmedelsbranschen, har utgåvor för Europa, USA, Asien och Latinamerika. De håller bra koll på trender, men också nya regelverk och policys.
- Vad som händer på EU-nivå påverkar matsystemet stort. Vill du ha koll på regelverk som påverkar primärproduktionen får du inte missa LRF:s nyhetsbrev skrivet av deras Brysselkontor: Brysselnytt.
För att få koll på vad som händer i Sverige rekommenderar vi att prenumerera på Livsmedel i Fokus nyhetsbrev. Och givetvis ska du prenumerera på Sweden Food Arenas nyhetsbrev Innovationskollen! Då får du bland annat inbjudningar till arenans webbinarier. Tidigare webbinarier hittar du här!
Anders Engström, Omvärldsbevakare, Hack the Future
Tips 2: Mål, framsyn och visioner: Viktigt att veta vart ni vill!
Framtiden är inte bara något som händer, den skapas och alla är vi med och påverkar. Att ha en egen vision och tydliga mål är en viktig grundsten för ett innovativt företag. Var vill ni vara om 3, 5, 10, ja kanske till och med 30 år?
Er omvärldsanalys ger en bild av och en förståelse för vart världen och ni är på väg. Er vision ger en riktning vart ni vill vara i framtiden.
Visionen grundar sig i företagets värdegrund och kultur. Utifrån denna måste ni komma fram till vad som är er uppgift och vad ni har för mål framåt. Det kan handla om mål för att ta fram nya framgångsrika produkter, men också att renodla och plocka bort produkter som inte längre passar med företagets visioner och ambitioner. Företag och organisationer med mer omfattande verksamhet, som exempelvis Sweden Food Arena har ofta bredare mål. Men glöm inte att det är viktigt att ha konkreta mål som man kan sikta på och följa upp.
Långsiktiga mål
Många företag har mål som är satta till 2030, ofta kopplade till sitt hållbarhetsarbete, och många tycker det är svårt att sätta mål längre bort än så. Vi lever onekligen i en turbulent tid där mycket man tagit för givet inte längre gäller. Vill man gå ett steg längre, och hantera osäkerheten, kan man liksom stora företag som Saab, Scania och Ericsson ägna sig åt så kallad strategisk framsyn. En metod för att systematiskt utforska tänkbara framtider (inte förutspå en enda) för att förbereda organisationen på förändring och ta bättre beslut idag. Här pratar vi långsiktig framtid där vi bygger scenarier baserade på de svaga signaler och osäkerheter vi ser idag. Läs gärna mer om strategisk framsyn i Vinnovas rapport och inspireras av AGFO:s spaning i ämnet här.
Tips 3: Lägg mer resurser på att skapa framtidens produkter och tjänster
Framsynsarbetet kan också kopplas mer direkt till innovation av nya produkter. Konsultföretaget McKinsey har spridit idén om de tre horisonterna, ”Three Horizons of Growth”. Det är en strategisk modell som används för att balansera resurser mellan att driva dagens verksamhet och att skapa framtidens. En rekommendation är att lägga ungefär 70 procent av resurserna på den första horisonten, 20 på den andra och 10 procent på att möjliggöra innovationer som ligger 5-10 år bort. Kanske inte möjligt för de små företagen med ett par anställda, men definitivt en modell för de större spelarna. Kom även ihåg att ge utrymme i budgeten för utveckling, kommande samarbeten och satsningar, exempelvis att anställda har i uppdrag att sätta av tid för utvecklingsfrågor.
HORISONT 1: Förbättra kärnverksamheten (Nuet)
Denna horisont representerar ”business as usual”. Det är här organisationen drar in det mesta av sina nuvarande intäkter och vinster.
Fokus: Att försvara och förlänga livet på nuvarande affärsmodell.
Typ av innovation: Inkrementell innovation. Det handlar om effektivisering, kostnadsbesparingar, små produktförbättringar och att optimera processer.
Tidsperspektiv: Kort sikt (ofta 0–3 år).
Exempel: En chokladtillverkare lanserar en ny smak (”Salted Caramel”) på sin storsäljare eller minskar plastmängden i förpackningen med 10 %.
Logik: Låg risk, snabb avkastning (6–12 månader). Vi vet att kunderna gillar chokladkakan; vi ger dem bara en ny anledning att köpa den igen.
HORISONT 2: Bygga nya affärsmöjligheter (Övergången)
Här ligger innovationer som börjar få fäste men som fortfarande kräver investeringar för att växa. Det handlar ofta om att skala upp lovande initiativ som kan bli morgondagens kärnverksamhet.
Fokus: Att bygga nya intäktsströmmar genom att applicera existerande kompetens på nya marknader eller nya tekniker på befintliga kunder.
Typ av innovation: Evolutionär innovation. Du tar klivet utanför trygghetszonen men har fortfarande en koppling till kärnan.
Tidsperspektiv: Medellång sikt (ofta 2–5 år).
Exempel: En traditionell köttproducent lanserar en serie korvar som är en hybrid av kött och grönsaker (”50/50”), eller en renodlad vegetarisk linje för att möta flexitarianer. Eller en matbutikskedja som lanserar färdiga matkassar för hemleverans.
Logik: Medelhög risk. Vi kan tekniken (att göra korv), men råvaran och målgruppen är delvis ny. Det kräver marknadsföring för att ändra kundbeteende.
HORISONT 3: Skapa framtidens alternativ (Visionen)
Detta är den mest visionära horisonten. Här utforskar man helt nya territorier, teknologier eller affärsmodeller som kan vara disruptiva (omstörtande) för branschen. Dessa projekt är ofta osäkra och i tidiga forsknings- eller pilotstadier.
Fokus: Att plantera frön för framtiden och lösa problem som kanske inte ens finns än, eller att möta behov på ett radikalt nytt sätt.
Typ av innovation: Radikal eller transformativ innovation.
Tidsperspektiv: Lång sikt (ofta 5–10+ år).
Exempel: Investeringar i precisionsfermenterat fett som kan ge växtbaserad korv mer köttlik smak. En slaktfri korv som kan tillfredsställa köttälskaren. Tekniken idag är dyr och inte kommersiellt mogen än.
Tips 4: Medverka till forskning
Forskning och ny kunskap är en viktig nyckel till innovation. Sweden Food Arena har sedan starten lagt stor kraft på att öka anslagen till forskning inom livsmedelsområdet. Och lyckats! Men för att forskningen ska göra konkret nytta för företagen måste också företagen engagera sig. Passa på att gå med i ett konsortium med andra företag och forskare och ta fram ny kunskap och utveckla era produkter genom att delta i forskningsprojekt.
Konsortier och relevanta utlysningar
Varje år annonserar forskningsfrämjande aktörer som Vinnova, Formas, EU:s Horizon Europe, m.fl. utlysningar på mellan en halv miljon till tiotals miljoner kronor. Forskningen sker i samverkan med företag i livsmedelssystemet, och det är viktigt för såväl forskningen som din verksamhet att ni medverkar. Ditt företag får tillgång till forskning, och forskarna får en praktisk arena att testa sina teorier på.
Sweden Food Arena jobbar aktivt med att skapa konsortier där vi parar ihop relevanta företag med forskare och andra aktörer. Som företag ska ni gå in som medfinansiär, vilket i praktiken nästan alltid görs “in kind”, det vill säga att ert företag dedikerar mantimmar eller andra resurser till projektet som motsvarar värdet. Väl investerade resurser.
Var hittar jag utlysningar?, kanske du tänker. Kolla in Sweden Food Arenas utlysningsguide. Den uppdateras 6-8 gånger per år med aktuella utlysningar inom matområdet.
Kerstin Erikssons bästa tips:
Det bästa med att ingå ett samarbete är lärandet som uppstår och att man delar resurser för att ta fram nya insikter och lösningar. Ett viktigt medskick från mig är att designa samarbetet på så sätt att det innehåller arbetspaket som bidrar till att ett lärande uppstår åt båda håll, dvs både akademi och näringsliv, och som kan bidra till att utveckla och förverkliga nya lösningar.
Fördelar för företaget att delta i samverkan:
- deltar i utformning av och innehåll i projekt
- spar utvecklingskostnader
- får tillgång till experter
- nätverket stärks
- lärande och kompetenshöjning via samverkan
- bidrar till en attraktiv arbetsplats och stolthet
- konkurrenskraften stärks
Kerstin Eriksson, Innovationsledare, Sweden Food Arena
Anders Högberg, PhD, Research & Strategic Partnership Manager på Orkla Foods Sverige.
Anders Högberg, Orkla, vad krävs för att leda innovationer på företag?
– Det gäller att kunna vara både operativ och blicka framåt – längre än de sedvanliga strategiska treårsperioderna. Man behöver vara nyfiken och våga testa nytt – sådant som ligger på gränsen till att vara applicerbart nu. Och samtidigt måste det finnas någon slags strategi eller plan på hur du ska prioritera, säger Anders Högberg, PhD, Research & Strategic Partnership Manager på Orkla Foods Sverige samt Orkla Snacks.
– Det är ytterligare ett skäl till att delta i fler sammanhang, låta dig inspireras av andra, inhämta ny kunskap och få handgriplig hjälp där det behövs.
Utdrag från artikeln ”Samarbete utvecklar både innovationer och människor” om konsortier, 4 december 2025.
Examensarbeten
Har ert företag funderingar kring hur man kan göra något i er verksamhet mer effektivt, jämföra olika tekniker, minska svinn eller undersöka sätt att exempelvis upcycla restströmmar i er livsmedelsfabrik? Det här är exempel på frågor som skulle kunna bli utmärkta examensarbeten för en student som läser exempelvis livsmedelsteknik, bioteknik eller industriell ekonomi. Att sponsra ett examensarbete är ett kostnadseffektivt sätt att både driva innovation och forskning.
För att det ska bli ett lyckat resultat måste du ge studenten ordentligt stöd, ge handledning och tillgång till relevant data under projektets gång.
Hur hittar du en student?
De flesta universitet har sidor där företag kan lägga ut förslag på examensarbeten eller hitta kontaktpersoner på relevanta institutioner. Sök efter ”samverkan”, ”examensarbete” eller ”partner” på universitetens webbplatser. Här är en lista universitet och högskolor med institutioner fokuserade på livsmedel.
Guide till universitet och högskolor med forskning- och undervisning i livsmedel:
Chalmers tekniska högskola (Göteborg)
Forskningsämnena på Chalmers avdelning om livsmedel spänner från livsmedelskemi- och teknologi till molekylär- och datadriven nutrition.
Här finns information om hur du kan annonsera om examensjobb i Chalmers exjobbsportal.
Göteborgs Universitet
Göteborgs universitet erbjuder utbildningar och forskning inom livsmedel, fokuserat på hållbarhet, hälsa, kultur och sensorik, med kurser i allt från livsmedelshantering och näringslära till mat som kulturarv och ultraprocessad mat, ofta inom ramen för Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, med inslag av matlaborationer, smakstudier och kopplingar till framtidens mat som sjömat.
Här mer om forskningen om matproduktion från havet.
Här finns information om hur företag kan samarbeta med universitetet.
Handelshögskolan Stockholm
Handelshögskolan i Stockholm (HHS) erbjuder inte specifika livsmedelsutbildningar som huvudfokus, men deras program som Business & Economics och Retail Management ger stark grund för karriärer inom livsmedelsbranschen, med fokus på affärsutveckling, marknadsföring och management, samt att analysera trender och konsumtionsmönster
Högskolan i Kristianstad
Har forskning inom livsmedelsvetenskap, nutrition och hälsa, matkultur samt kommunikation av mat- och måltider. Läs mer om avdelningen för mat- och måltidsvetenskap.
Kungliga Tekniska Högskolan (Stockholm)
Kungliga Tekniska Högskolans KTH Food är centrum för hållbara och hälsosamma livsmedelssystem. Här kan du läsa mer om hur företag kan samarbeta med KTH Food.
Linnéuniversitetet (Kalmar)
Linnéuniversitetets kurser fokuserar på näringslära, livsmedelsteknik, kvalitetssäkring och kemi för att förbereda studenter för jobb som laboratorieingenjör, inspektör eller inom produktutveckling. Här finns information om forskning inom livsmedelsvetenskap och här information om utbildningen.
Linköpings Universitet
Linköpings universitet har ett starkt fokus på livsmedelsfrågor, särskilt inom hälsa, nutrition, livsmedelssäkerhet, hållbarhet och livsmedelsberedskap, med forskning som spänner från smärtrehabilitering och matvanor till digitalisering av jordbruket och nya innovationer som ”Smaklabbet” där man utforskar smakens psykologi.
Här besöker du Linköpings universitets ex-jobbs-portal →
Lunds Tekniska Högskola (LTH)
LTH:s profilområde Livsmedel och bioteknik tillhandahåller kunskap och teknologi för hållbar mat och biobaserade processer och produkter. Institutionen har fyra fokusområden: Hållbara försörjningskedjor och livscykelhantering, hållbar livsmedelsproduktion och biotillverkning, verktyg för biotransformation och morgondagens livsmedels- och bioraffinaderiprodukter.
Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) (Uppsala)
SLU erbjuder utbildningar och forskning inom livsmedel, med fokus på en helhetssyn från råvara till färdig produkt, hållbarhet, kvalitet, näring, lagstiftning, hygien och teknik, genom program som agronomprogrammet, masterprogram och kurser, och har även samverkan och forskning inom hela livsmedelssystemet. Det finns både grundläggande kurser (t.ex. Livsmedelshygien) och avancerade program (t.ex. Agronom livsmedel).
SLUs information till företag om examensjobb →
Uppsala Universitet
Uppsala universitet erbjuder utbildning inom ämnet kostvetenskap, vilket inkluderar kurser i livsmedel, nutrition, hälsa och matlagningsteknik, ofta som en del av program som dietist- och kostekonomutbildningar.
Örebro Universitet (inkl Grythyttan)
Örebro universitet erbjuder utbildning inom hållbara livsmedelssystem via miljövetenskapliga programmet, fokuserar på hälsa och mat, och har en framgångsrik forskning inom områden som kost, folkhälsa (t.ex. matvanor, energidrycker), och hållbarhet inom matsektorn, med stor efterfrågan på kompetens som livsmedelsinspektörer och experter på strategisk måltidsplanering. De har även kurser och program kopplade till måltider, som ”Sommelier och måltidskreatör”.
Läs mer om Food and Health Center →
Information om hur företag kan samverka med Örebro universitets studenter →
Umeå Universitet
Vid institutionen för Kost- och måltidsvetenskap bedriver Umeå universitet utbildning och forskning inom olika aspekter av mat och måltider.
Information om examensarbete.
Tips 5: Samarbeta med startups
Kanske har inte ditt företag strukturen och möjligheterna att ge sig i kast med de mer radikala innovationerna? Ett samarbete med ett piggt och hungrigt startup-företag kan vara en hjälp för er båda. Sträck ut en hand och föreslå exempelvis samarbetsprojekt såsom att testa nya lösningar mot din kundgrupp. Eller, om du verkligen tror på affärsidén, erbjud dig att gå in som investerare och delägare i företaget.
Flera större företag i livsmedelsbranschen har byggt upp organisationer för investeringar i lovande startups i samma sektor. Ett smart sätt att tillsammans med andra investerare dela på risken att utveckla helt nya produkter eller affärsområden. Här är fyra intressanta exempel där tre av dem faktiskt är familjeägda företag med långa traditioner som vet att det är viktigt med innovation för att överleva.
PINC är Finska familjeföretaget Pauligs investeringsgren. I Finland är Paulig mest kända som kaffeföretag (i Sverige som ägare av Santa Maria) och en av deras första investeringar var i Kaffe Bueno som upcyclar restströmmar från kaffetillverkning. Bland svenska startups företaget investerar i märks Melt&Marble (precisionsfermenterat fett), Glenntex (bättre användning av plast i förpackningar), ForREALFoods (nyttigare pizza), Improvin (smartare klimatrapportering), OlsAro (tar fram klimatsäkrade grödor) och BlueRedGold (vertikalodlad saffran).
Polar Ventures heter Polarbröds investeringsbolag. De fokuserar på hållbara investeringar och har liksom PINC investerat i BlueRedGold. De blandar investeringar i företag med satsningar på projekt som kan leda till företag. Ett exempel på projekt är Nordisk bärinnovation (energieffektiv frystorkning).
Novax är Axel Johnson investeringsgren med ambitionen att bygga framtidens hörnstenar i koncernen. En stor del av företagen är inom livsmedel kopplade till Axfoods intressen. Här märks förutom tidigare nämnda Gårdsfisk och Improvin, de svenska företagen Foodtel (förhindrar matsvinn i kylkedjan), Färsodlarna (växtbaserad färs på svenska råvaror), Matsmart (säljer förpackad mat med kort bäst före datum) och Volta Greentech (som utvecklar kosttillskott som ska minska metanproduktionen hos idisslare).
LRF Ventures är Lantbrukarnas Riksförbunds innovationsföretag och gör investeringar i verksamhet med kopplingar till primärproduktionen. Där märks exempelvis Nitrocapt (ny miljövänligare teknik för produktion av kvävegödsel), Irriot (smartare bevattningssystem), Gårdsfisk (odling av fisk på land) och Saveggy som tagit fram en produkt som ersätter plasten runt gurkan.
Det behöver inte vara stora etablerade företag som går in och investerar i små startups. Företaget Ocean collective startade 2022 med ambitionen att bygga en framtidssäkrad, hållbar industrigrupp inom blå mat. Basen för deras verksamhet är två etablerade traditionella aktörer, Korshags och Koster fiskarn’s, som står för kassaflödet. Intäkterna finansierar i sin tur bolaget Oceans Next där de satsar på startups och innovativa projekt som exempelvis att föda upp fisk på mer hållbart sätt eller ta vara på mer av den fångade fisken. Dagens kassakor föder framtidens kassakor som på sikt är tänkta att ta över.
Tips 6: Sätt upp en egen innovationsagenda
Du som har läst så här långt är uppenbarligen intresserad av innovation och ditt företags framtid. Idag har mycket få företag i livsmedelsbranschen tagit fram en innovationsagenda. Visa framfötterna och ta fram en! Ta hjälp av Sweden Food Arenas Innovationsmall där du fyller i det du kommit fram till efter att ha följt tips 1 och 2 i denna guide.
När du har gjort företagets omvärldsanalys och formulerat företagets vision, sätt era mål för 1, 3 och 5-10 år framåt.
Kom fram till rent konkret vad företaget behöver göra och vilken ny kunskap ni behöver för att uppnå målen. Det är också viktigt att sätta ansvariga och lägga dedikerade resurser på innovationsprojekten. Sätt en budget för innovation. Sätter ni undan en viss procent av företagets totala budget på innovation visar det att ni menar allvar.
Ordna gärna interna projekt som ”idélabb” eller ”hackathons” för att engagera fler medarbetare i arbetet och skapa en innovationskultur. En kultur som uppmuntrar till experimenterande, lärande från misstag, och samarbete.
Lycka till!
PS: Har du problem med att fylla i Sweden Food Arenas innovationsmall? Kontakta Kerstin Eriksson (kerstin.eriksson@swedenfoodarena.se)
Text: Anders Engström, Kerstin Eriksson och Marie Gidlund
Senaste uppdatering: december 2025
