I dag släpps ännu en del av PiiA:s serie av branschstudier och turen har kommit till digitaliseringens konsekvenser och potential för livsmedelsbranschen. Digitalisering kan vara nyckeln till att lösa branschens utmaningar, men hur tar man steget vidare som livsmedelsaktör – och var finns störst potential? Peter Eriksson, seniorrådgivare på Blue Institute och medförfattare till rapporten, delar sina tankar.
”Mat- och dryckesprodukter ska vara billiga, säkra, hygieniska, hälsosamma, miljövänliga, färska, etiskt producerade, naturliga, närodlade och nationella”. Rapportens inledande beskrivning är slående- och komplexiteten går inte att ta miste på. Bakom rapporten står strategiska innovationsprogrammet Processindustriell IT och Automation, SIP-PiiA. Den är en del i en serie branschstudier som nu behandlar livsmedelssektorns behov och potential inom automation och digitalisering. SIP-PiiA ska även finansiera en förstudie inom livsmedelsindustrin som underlag inför en branschworkshop tidigt i höst.
Ett utbildningsbehov
Den svenska livsmedelskedjan har många tillgångar som kan hjälpa till att utveckla livsmedelsexporten och säkerställa ökad tillväxt framöver. Bland annat lyfts stora jordbruksarealer, högteknologiskt kunnande, en stark svensk innovationskultur samt starka produktvärden som ligger i linje med konsumtionstrender, såsom miljö och hälsa. I kombination med satsningar inom digitalisering och automation kan dessa leda till ökad produktivitet, möjliggöra innovation och förenkla samarbete mellan aktörerna. Men vad krävs för att kapitalisera på dessa värden ur ett digitaliseringsperspektiv?
– Först och främst finns ett stort behov av att informera om vad digitalisering och AI är samt vilka möjligheter som finns. För många är begreppen abstrakta och man översätter inte dessa naturligt till värdeskapande, säger Peter.
AgTech och IndTech
Framförallt lyfter rapporten samverkan som hävstång för att utveckla AgTech, jordbruksteknologi i primärproduktionen, och IndTech, industriell teknologi inom livsmedelsindustrin, i Sverige. Inom bägge områden görs nu stora framsteg, som ligger till grund för målbilden att möjliggöra en fjärde industriell revolution i livsmedelsbranschen. En utmaning som kan försvåra samarbeten i värdekedjan, förutom tidigare nämnda komplexitet i konsumentefterfrågan, är branschens fragmentering.
– Jag upplever att det är stor spridning inom sektorn. Där det finns avancerad industri som ligger väl i takt med övrig industri när det gäller digitalisering, men sett över hela värdekedjan så är mognaden begränsad. Jag tror många i branschen inte ser systemperspektivet i värdekedjorna och potentialerna som finns där. Branschens stora antal små aktörer gör att det kan finnas begränsade resurser till att introducera ny teknologi, förklarar Peter.
Sweden Food Arenas roll
Sweden Food Arena lyfts glädjande fram i rapporten som det nationella nätverket som kan ena livsmedelssektorn, stärka dialogen kring forskning och export samt identifiera fokusområden för olika delar av handelskedjan.
– Sweden Food Arena kan i det hänseendet spela en stor roll i att samla branschens aktörer och sprida insikter, samt konsolidera sig i en mycket fragmenterad bransch, menar Peter.
Vägen framåt
Livsmedelsindustrin är livsviktig för Sverige och vår ekonomi, vilket blir tydligt i tider som dessa. Rapporten slår fast att handelsbalansen fortfarande är vikande trots branschinvesteringar som gjorts på förbättringsområden. Därför är det centralt att utvecklingen accelererar. Framsteg kan nås genom att skapa ett nationellt program för livsmedelsinnovation och forskning, förbättra samarbete och transparens inom och mellan värdekedjorna samt att sänka kostnader och öka effektiviteten genom ny teknologi.
Samarbete, innovation och ny teknologi är därmed nyckelkomponenterna som kan stärka Sveriges roll på den globala marknaden. Till dess hjälp finns ett stort engagemang i branschen, en progressiv hemmamarknad och ett starkt industriellt teknikkunnande som talar till dess fördel.
– Ett område som verkar ha stor potential är en ökad insamling av kunddata, och att dela sådan data och information genom värdekedjan, även från exportmarknaderna. Att skapa en stark förståelse för kundernas konsumtionsmönster, och dela med sig av den i värdekedjan skapar möjligheter för alla involverade aktörer att bidra med sin innovationskraft, och kan successivt i stärka den svenska konkurrenskraften, avslutar Peter.
Rapporten ”Digitaliseringens konsekvenser på råvaru- och processindustrin” finns nåbar här.
