Under hösten 2020 gjorde Sweden Food Arena en omfattande kartläggning av innovation i livsmedelskedjan. Kartläggningen visade att livsmedelskedjan över lag är lika innovationsorienterad som andra sektorer i näringslivet men primärledet släpar efter de senare leden i kedjan, både vad gäller innovationsgrad och innovationshöjd.
Detta är ett område som forskare vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping har fördjupat sig i. Resultaten från denna forskning visar att småföretag drar stor nytta av att samverka med andra företag och andra typer av externa aktörer i sitt innovationsarbete. Detta verkar dock inte gälla för jordbruksföretag. I jordbruksföretag har istället utbildningsnivån hos personalen i det egna företaget stor betydelse för innovationsförmågan. Jordbruksföretag som har personal med eftergymnasial utbildning har högre sannolikhet att introducera nya varor, tjänster processer eller marknadsföringsmetoder. Detta gäller för innovationer som är banbrytande likväl som för innovationer av mer kopierande karaktär. Dessa resultat pekar på att jordbruksföretag har svårare att knyta till sig och dra nytta av extern kompetens i sitt innovationsarbete i jämförelse med företag i andra sektorer.
Dessa nya insikter om innovationsprocesser i jordbruksföretag är viktiga för att utforma ändamålsenliga innovationsstöd och forskningsprojekt. Under det senaste decenniet har samverkansprojekt som sammanför akademi och näringsliv har blivit den alltmer förhärskande modellen för att stötta forskning och innovation. Forskningen vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping belyser emellertid primärledets svårigheter att delta och dra nytta av sådana typer av projekt och satsningar eftersom merparten av företagen helt saknar personal med eftergymnasial utbildning. Jordbruksföretagen hamnar därmed utanför de nätverk som involverar verkligt kunskapsstarka aktörer.
Den jämförelsevis låga utbildningsnivån i primärledet gör att det är ett relativt litet antal företag som har förmågan att bidra till och dra nytta av forsknings- och innovationssatsningar. I praktiken innebär detta att de statliga medel som riktas mot forskning och innovation i livsmedelskedjan endast kommer ett fåtal företag till del. För att bryta detta mönster behöver kompetensnivån i jordbruksföretagen öka så att fler företag har kapacitet att dra nytta av samverkan med aktörer som befinner sig på en högre nivå i kunskapssystemet. Forskningsresultaten pekar således på att nya modeller för att höja kompetensnivån i jordbruksföretagen kan vara en framkomlig väg för att stärka innovationskraften i primärledet. Forskningsresultaten är publicerade i tidskriften Food Policy och artikeln finns att läsa här.
För mer information, kontakta Sara Johansson, Jönköping University, Sara.johansson@ju.se
