14 mars, 2022

Innovation i världsklass

Hur kan vi lyfta innovationshöjden inom livsmedelssektorn? Det första vi måste göra är att förstå vad som kännetecknar företag som lanserar innovationer med höjd, det vill säga nyheter på en världsmarknad.

– För få till en ökad innovationshöjd i livsmedelskedjan krävs det nya sätt att tänka och agera. Men mest av allt så krävs det en innovationspolitik och ett företagsfrämjande som är mer samordnat och som arbetar mer strategiskt mot specifika utmaningar och målgrupper av företag, säger Sara Jonsson, forskare vid Jönköpings universitet, som har gjort en fördjupad analys av den innovationsundersökning som gjordes under 2021.

Av de deltagande företagen i undersökningen har 80 procent av företagen i livsmedelskedjan introducerat en ny eller väsentligt förbättrad produkt, process eller metod. Men mindre än 10 procent av dessa innovationer är nya på världsmarknaden. Analysen visar att innovationer som är nya på världsmarknaden utvecklas i såväl nystartade som i väl etablerade företag.

– Det som kännetecknar dessa företag är att de är mer benägna att ta in extern kompetens, antingen via tjänstemarknaden eller genom att samverka med kunskapsstarka aktörer med en högre utbildningsnivå. I dessa företag finns också redan etablerade processer för att arbeta med innovation och siktet är ofta inställt på större marknader, säger Sara Johansson.

Det innebär att företag som gör innovationer med stort nyhetsvärde inte bara har en stor del av den befintliga marknaden, utan också är bättre på att ta för sig av den kunskap och de stöd som finns i innovationssystemet.

– ­Företag som finns på internationella marknader och företag med internationellt ägande har en större benägenhet att göra mer banbrytande innovationer. Undersökningen visar även att företag som har gjort innovationer med stort nyhetsvärde ser större behov av stöd när det kommer till finansiering, teknisk kompetens och riskhantering, säger Sara Johansson.

Det pratas ofta om städers och stora företags innovationer men småföretag i landsbygder har också en stor innovationskraft. Men mer behöver göras för att de ska få rätt förutsättningar för att göra mer banbrytande innovationer.

– Det finns en tro att innovation bara uppstår i det myller av kreativitet, kunskap och influenser som finns i närheten av de stora forskningsinstituten och lärosäten samt där det innovationsstödjande systemet med inkubatorer, science parks och innovationskonsulter med mera ligger. Men så är det inte. Innovationer uppstår i lika hög grad i glesa miljöer.

Det yttersta målet med livsmedelsstrategin är att stärka konkurrenskraften i den svenska livsmedelsproduktionen. Produktionskostnaderna i Sverige är jämförelsevis höga, konstaterar Sara Johansson.

– Vi kan inte konkurrera med andra länder genom priset på maten. Därför behöver svenska producenter utveckla egenskaper hos sina produkter så att konsumenterna är villiga att betala extra för dem.

För att förbättra förutsättningarna för att utveckla produkter och processer som är världsledande krävs att man utvecklar innovationspolitiken och främjandesystemet. Rapporten pekar på fem områden som är särskilt relevanta för att ta tillvara och utveckla den innovationspotential som finns i svensk livsmedelskedja, inte minst i mikroföretagen.

Rapporten ger följande fem rekommendationer (sid 38):

  1. Tillvarata mikroföretagens innovationspotential genom att stötta företagen i att knyta till sig relevant kompetens
  2. Tillvarata innovationspotentialen i livsmedelskedjan genom att öka tillgängligheten till det gängse innovationssystemet
  3. Tillvarata kompetensen i livsmedelskedjans innovationssystem genom att knyta samman regionala aktörer i ett nationellt system som samlar värdekedjan och som ger den kritiska massa som krävs för att nå internationell spets
  4. Tillvarata spetskompetens som finns inom andra forskningsområden och i andra delar av näringslivet
  5. Ta tillvara marknadspotentialen i livsmedelskedjans innovationer genom ökat exportdeltagande och nya affärsmodeller

För att stimulera en ökad innovationshöjd i livsmedelskedjan krävs ett mer samordnat och strategisk företagsfrämjande riktat mot specifika målsättningar, utmaningar och målgrupper. I detta är det viktigt att verka för mer gränsöverskridande samverkan.

– Livsmedelskedjan kännetecknas idag av alltför stora gap, mellan akademi och näringsliv, mellan aktörer i olika led av kedjan, mellan små och stora bolag, mellan aktörer i främjandesystemet och inom den offentliga förvaltningen. För att det ska brytas måste det till mer strategiska innovationssatsningar där livsmedelskedjan samlas i gemensamma ansträngningar för innovation i världsklass, säger Sara Johansson.

Läs rapporten
Se powerpoint-presentation