Sveriges export av livsmedel har stadigt ökat de senaste åren, men det har även handelsunderskottet gjort. Om höga exportambitioner ska uppnås, behöver vi bättre förstå inom vilka produktsegment företagen redan idag kan konkurrera med pris eller unika egenskaper, och för att stärka utvecklingen behöver vi även säkerställa att offentliga satsningar på forskning och innovation stödjer den utveckling som eftersträvas.
Vi har därför gett i uppdrag till Sara Johansson, Jönköping International Business School att, med sina djupa insikter om livsmedelssystemet, göra en genomlysning av exportstatistik under perioden 2017–2024 för att identifiera segment, baserade på svenska råvaror, där Sverige har god förmåga att konkurrera på internationella marknader. Sara har även gjort en bibliometrisk analys för att undersöka om forskning vid svenska lärosäten och forskningsinstitut stödjer utvecklingen inom dessa produktområden.
Rapporten visar att svenska exportframgångar i hög grad finns inom produktsegment som kan klassas som livsmedelsingredienser och insatsvaror. Inom många produktområden sker den högvärdiga förädlingen i andra länder. Den bibliometriska analysen visar att forskningen i huvudsak har haft fokus på miljö och klimat, hållbarhet, nutrition och hälsa. Dessa områden är viktiga att fortsatt utveckla, de stärker Sveriges position som en leverantör av hållbara produkter. Däremot finns stora gap i satsningar på kunskapsutveckling som stärker företagens förmåga att konkurrera med produktegenskaper som kan utvecklas utifrån resultat av forskning kring miljö, klimat, hälsa mm. Företagens konkurrenskraft, dvs förmåga att kunna konkurrera med pris eller unika produktegenskaper, bygger på att antingen utveckla effektiva produktions- och logistikprocesser som gör det möjligt att konkurrera med låga priser, eller på att utveckla produktegenskaper som det finns en hög betalningsvilja för. För att stärka konkurrenskraften behövs stora satsningar på ny kunskap inom områden som processteknik, sensorik, produktutveckling, förpackningsdesign med mera, det vill säga kunskapsområden som bidrar till att skapa värde för slutkonsument. Min förhoppning är att rapporten blir ett viktigt kunskapsunderlag i våra gemensamma diskussioner om hur kommande FoI-satsningar ska utformas och inom vilka områden dessa ska ske, hur vi bäst kan stärka kunskapsutbytet mellan näringsliv och akademi och hur vi kan fortsätta utveckla ett stödjande innovationsfrämjande ekosystem som stödjer tillväxten hos både stora och små företag. Tillsammans kan vi förverkliga Livsmedelsstrategi 2.0 och samtidigt säkerställa konkurrenskraftiga och lönsamma företag, jobb i hela landet och en ökad försörjningsförmaga.
