År 2019 satsades drygt 171 miljarder kronor eller 3,4 procent av BNP på forskning och utveckling i Sverige. Det placerar oss på en tredjeplats bland OECD-länderna. Sverige hamnar också högt i olika rankningar av innovationsförmåga, speciellt inom paradgrenar som stål-, fordons- och skogsindustri. Men inom livsmedelsområdet hamnar Sverige först på plats 14 i Europa, långt efter länder som Nederländerna, Irland och Danmark.
År 2019 satsades drygt 171 miljarder kronor eller 3,4 procent av BNP på forskning och utveckling i Sverige. Det placerar oss på en tredjeplats bland OECD-länderna. Sverige hamnar också högt i olika rankningar av innovationsförmåga, speciellt inom paradgrenar som stål-, fordons- och skogsindustri. Men inom livsmedelsområdet hamnar Sverige först på plats 14 i Europa, långt efter länder som Nederländerna, Irland och Danmark.
Kunskapsgap om innovation i småföretag
En förklaring till att Sverige hamnar långt ner i innovationsrankingar kan vara att en stor del av investeringar i FoU sker i storföretag, och livsmedelssektorn kännetecknas av en stor andel mikro- och småföretag, både i primär- och förädlingsled. Dessutom är företagen spridda över landet med bara en liten andel i närheten av de mer kunskaps- och innovationsintensiva storstadsregionerna. Livsmedelsföretagen står också vid sidan av det innovationsfrämjande systemet och ingår i stället i landsbygdsorienterade program. Utbildningsnivån i livsmedelssektorn är också generellt lägre än i andra sektorer.
Alla dessa faktorer samverkar och begränsar utveckling av nya produkter och tjänster, vilket i sin tur leder till svag lönsamhetsutveckling.
Innovation i småföretag är i hög grad ett obeforskat område och det finns ett stort kunskapsgap när det gäller innovationsaktiviteter och behov av innovationsstödjande åtgärder i livsmedelskedjan. Därför krävs en kartläggning och en fördjupad dialog och samverkan mellan företag och aktörer inom systemet för att utarbeta konkreta innovationsfrämjande verktyg och åtgärder.
Fyra frågor
Projektet ”Innovation i livsmedelskedjan”, som finansieras av Tillväxtverket, har ett övergripande syfte att överbrygga detta gap genom att kartlägga innovationer och innovationsaktiviteter i livsmedelskedjan och undersöka vilka faktorer i och omkring företagen som är avgörande för företagens innovationsförmåga.
I projektet är det fyra frågor som ska besvaras:
Fem steg
Undersökningen genomförs i fem steg:
1. Innovationsenkät
I den nationella statistiken för företagens innovationsförmåga och aktiviteter ingår bara företag med tio anställda eller fler. Det innebär att den stor andel av företagen i livsmedelskedjan inte ingår. Därför kommer det första steget i projektet att vara en enkät riktad till 2 400 företag i alla led av livsmedelskedjan och med fokus på följande frågeställningar:
- Kartläggning av innovationsgrad
- Karaktärsdrag för innovativa och icke innovativa företag
- Var hämtar företagen sina idéer och sin kunskap?
- Hinder för innovation och behov av stöd
- Samverkansmönster
2. Analys av kunskapens betydelse för innovation i livsmedelskedjan med fokus på små- och medelstora livsmedelsföretag
Det finns en stor mängd forskning som pekar på vikten av att kunskap behövs för innovation och denna forskning framhåller att företag ofta måste kombinera flera olika typer av kunskaper och flera olika kunskapskällor för att genomföra innovationsprocesser på ett framgångsrikt sätt.
Flera studier av landsbygdens innovationssystem identifierar flera väsentliga systemmisslyckanden: bristande behovsinventering, svag kunskapsinfrastruktur, svagt kunskapsutbyte och liten tillgång till stödjande funktioner samt svag tillgång till lokalt kapital.
För att öka förståelsen för vilken kunskap som behövs och vilka företag som tillgodogör sig ny kunskap kommer data som framkommer i enkäten att korreleras med den företagsstatistik som finns tillgänglig i SCB:s databas och som innehåller uppgifter om de individer som arbetar i företagen avseende bland annat kön, nationell bakgrund, utbildningsnivå, yrkesroll och tidigare yrkeserfarenhet.
3. Översikt av befintligt innovationssystem
I projektet byggs vidare på den kartläggningen som görs i det Vinnova-finansierade projektet ”Fokus Värdekedja – Livsmedelskedjan som utvecklingsarena för nya verktyg och ny organisationsmodell för samhandling”. Resultatet kommer att synliggöra stödstrukturerna nationellt och på regional nivå. Dessutom kommer en djupare analys att göras av ett par utvalda regioner.
4. Dialogmöten och workshops
För att verifiera och förankra resultaten från enkäten och analyserna och även ta fram förslag på verktyg och åtgärder genomförs under våren 2021 workshops med deltagare från varje led i värdekedjan. Där ingår företag, branschorganisationer, forskarsamhället i regional och nationell förvaltning samt företrädare för det företags- och innovationsfrämjande systemet.
5. Sammanfattning och kommunikation
Projektets frågeställningar och resultat kommer löpande att kommuniceras och förankras med relevanta aktörer som samlas i en referensgrupp som möts flera gånger under projektperioden. Projektets resultat kommer också att kommuniceras till en bredare grupp av intressenter. Dessutom rapporteras resultaten till Näringsdepartementet under våren 2021 för att göra det möjligt att ge inspel till kommande budgetarbete.
Slutrapport lämnas in till Tillväxtverket i september 2021 då projektet avslutas med ett gemensamt seminarium där slutrapporten presenteras och diskuteras med deltagare från alla led i livsmedelskedjan samt företagsfrämjare och beslutsfattare inom näringslivet och inom nationell och regional förvaltning.
Projektet finansieras av Tillväxtverket
För mer information, kontakta marie.gidlund@swedenfoodarena.se
