I den nationella livsmedelsstrategin finns ett uttalat mål att svensk livsmedelsproduktion ska växa och att detta ska leda till ökad självförsörjning på livsmedel i Sverige samt till fler arbetstillfällen. Tillväxten bygger dock på att det finns lönsamma företag som kan konkurrera på internationella marknader. Jordbruksverket, Sweden Food Arena m.fl. har i flera studier lyft fram att lönsamheten i primärproduktionen och livsmedelsförädlingen är svag, att företagen har svårt att attrahera arbetskraft och investeringar, och att det satsas jämförelsevis lite pengar/resurser på forskning och innovation. Trots dessa utmaningar växer svensk livsmedelsproduktion. Det saknas dock sammanställd statistik som bryter ner och analyserar var och hur denna tillväxt sker. Avsaknaden av en nyanserad bild av tillväxten i livsmedelsproduktionen försvårar analyser och prognoser av sektorns bidrag till BNP och sysselsättning, svensk livsmedelsförsörjning och Sveriges konkurrenskraft på internationella marknader.
Därför har vi bett Sara Johansson, forskare i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Jönköping, undersöka och beskriva tillväxten i livsmedelssektorn under perioden 2017–2023. Den statistik över företagande, sysselsättning, produktivitet och investeringar som analyseras/granskas i rapporten visar fortsatt strukturomvandling inom primärproduktionen med färre och större lantbruk. I förädlingsledet varierar utvecklingen mellan olika delbranscher. Industrin för oljor och fetter, kvarnprodukter, drycker, sammansatta livsmedel och mejeri har haft en stark tillväxt, som delvis kan härledas till en god tillväxt på exportmarknaden (se vår rapport Styrkeområden inom svensk livsmedelsexport (2025)). Statistiken visar också att företagsdynamiken är hög; 30 % av företagen inom livsmedelsindustrin startas eller försvinner under en treårsperiod. Branschen domineras av mikroföretag, med färre än 10 anställda. Dessa står för cirka en fjärdedel av jobben inom industrin och en tidigare rapport visar att 86 % av innovationer med hög höjd/större genomslag kommer från dessa företag, men företagen har svårt att skala upp. Statistiken visar att en viktig faktor för tillväxt är tillgång till kapital. Branscher inom livsmedelskedjan med högre investeringskvoter tenderar att uppvisa både ökad produktivitet och tillväxt.
Slutligen ger Sara Johansson sex policyrekommendationer om hur man kan stärka tillväxten i kedjan, bl.a. genom att stötta mindre företag att nå ut på större marknader.
