Sveriges handelsunderskott ligger på 90 miljarder. Regeringen pekar ut export som ett prioriterat område i den uppdaterade livsmedelsstrategin. För att insatserna för forskning och innovation ska riktas rätt behövs en konkret bild av Sveriges styrkor och fulla potential som livsmedelsproducerande land. Sweden Food Arena har släppt en rapport där Sara Johansson, forskare i nationalekonomi på Jönköping University, har kartlagt och analyserat Sveriges utrikeshandel med livsmedel.
Rapporten från Sweden Food Arena är helt färsk.
–Vi kommer så långt att vi ringar in en del styrkor inom exporten idag. Vi har även gjort en bibliometrisk analys, och utifrån den kan vi konstatera att det finns två problem, berättar Sara Johansson.
Det första problemet som identifierats är att man forskar mycket om sådant som förvisso kan skapa mervärde i produkterna men där det krävs ökad kunskap kring marknader, affärsmodeller, konsumentbeteenden och annat för att omsätta forskningsresultat till produktegenskaper som det finns en betalningsvilja för på marknaden. Till exempel forskas det mycket om produktionens effekter på klimatet och miljö, djurvälfärd och antibiotikaresistens. Det forskas också mycket om hälsa och nutrition på humansidan. En stor del av den forskningen är mycket grundforskningsbetonad och sker ofta vid medicinska fakulteter.
– Steget därifrån till att vi får produkter med nya eller bättre egenskaper ute i butikshyllorna är oerhört stort. Sara Johansson gör jämförelsen mellan ett klassiskt bananflugeexperiment till att få fram en färdig medicin.
– Att gå från forskningsresultat till produkt på en marknad är ett jättekliv och i det glappet har vi för lite tillämpad forskning och för lite satsningar på innovation, säger hon.
– Forskningen inom dessa områden är naturligtvis jätteviktig och den har hittills hjälpt till att positionera Sverige och vår produktion som relativt sett miljö- och klimatvänlig, säger Sara Johansson.
Men forskningen ligger väldigt långt ifrån marknaden och leder i för liten utsträckning till att företagen inom svensk livsmedelsproduktion får kunskap som hjälper dem att skapa värde för kund och försprång gentemot konkurrenter i andra länder. Men det finns också styrkeområden inom befintlig export, som exempelvis att vi i Sverige producerar stora volymer av insatsvaror och ingredienser som sedan används i produktion av högförädlade konsumtionsfärdiga livsmedel såsom exempelvis mjölkpulver, stärkelse och vetegluten.
– Den typen av produkter är enklare att sälja på exportmarknaden, bland annat för att de är enkla att transportera, men också för att vi i Sverige är duktiga på storskalig industriell tillverkning, säger Sara Johansson.
Vad krävs då för att Sveriges livsmedelsexport ska öka?
Sara Johansson menar att svensk livsmedelsproduktion blickar för mycket inåt. Den inhemska marknaden är liten och om produktionsvolymen i den svenska livsmedelsproduktionen ska öka måste företagen rikta sig mot en mycket större
marknad.
– Om man som företag är konkurrenskraftig på en global marknad är man konkurrenskraftig också på hemmamarknaden. Livsmedelsbranschen behöver annan hjälp än den som finns att få idag, både vad gäller innovation och exportsatsningar, slår Sara Johansson fast.
Fram till idag har Sweden Food Arena publicerat ett tiotal rapporter om innovation i livsmedelskedjan.
– Det är mycket värdefullt att få ett externt perspektiv på livsmedelskedjan. Rapporten är ett viktigt kunskapsunderlag för oss i vårt arbete med att föreslå prioriterade utmaningar kommande utlysningar bör fokusera på, säger Marie Gidlund, verksamhetsledare Sweden Food Arena.
– För att minska handelsunderskottet behöver vi satsa på forskning och innovation som bidrar till ökade förädlingsvärden, tex sensorik, produktdesign och förpackningsutveckling, dvs områden som är avgörande för att skapa differentierade produkter riktade mot konsumenter med hög betalningsvilja på internationella marknader.
Livsmedelsproduktion och export i Sverige
Styrka: Ingredienstillverkning och industrialiserade processer. I Sverige är vi kostnadseffektiva.
Svagheter: Att få en hel sektor som är inåtvänd och i princip riktar sig till den inhemska produktionen att kroka arm för att erövra världen. Det finns varken kultur eller tradition för detta, istället slåss allt fler om den inhemska marknaden. Det är endast de allra största företagen som jobbar med export för att skapa avkastning när den inhemska marknaden är mättad.
Sara Johansson
forskare i nationalekonomi på Jönköping University
