Att driva ett ekolantbruk är både en traditionell och innovativ verksamhet. Som lantbrukare måste man hela tiden anpassa sig till nya teknologier, regler och kundkrav samtidigt som det ekologiska fokuset inte får tummas på. Kan vara en svår ekvation, men med listiga innovationer och en stor dos av tålamod så går det att lyckas.
Ett exempel vi vill lyfta fram är Svante Kaijser på Halltorp i Västergötland. När han tog över familjelantbruk i början av år 2000 ställde han om till ett ekologiskt lantbruk och mejeri, då med en gård på runt 100 hektar. Efter tio år så expanderade han växtodlingen tillsammans med en kompanjon och bildade ett gemensamägt driftsbolag.
– Det innebär att vi hyr ut vår mark till bolaget till ett fast pris per hektar och odlingens ekonomi och risk hamnar i det gemensamma driftsbolaget. En del maskiner äger vi gemensamt, andra maskiner äger vi enskilt men hyr ut till bolaget. Med ett gemensamt brukande kan vi välja var vi skördar utifrån var det finns störst värde att rädda, oberoende vems mark det är. Det stärker oss i vår strävan att kunna bruka billigt och skörda optimalt.
Tillsammans driver de nu en ekologisk produktion på runt 700 hektar, där de bland annat odlar vallfrö av klöver och timotej, men även vanliga grödor som vete, havre, åkerböna och oljeväxter. I och med att ett ekolantbruk avsäger sig användandet av vissa produktionsmedel, främst konstgödsel och naturfrämmande bekämpningsmedel, måste man i stället hitta andra vägar att näringsförsörja grödorna och bemästra ogräsen. En frivilligt påtagen produktionsbegränsning som kan leda till en teknisk utveckling eller till nya brukningsmetoder. Men att driva ett ekolantbruk innebär även ekonomisk utmaning.
– Bland annat så är vårt pris för inköpt kväve i ekologisk växtodling, mycket högre än för kväve i konventionell handelsgödsel. Det beror på att vi köper kväve som i någon form ingår i ett kretslopp och som är organiskt bundet i kolkedjor.
Svante brukar ta sig tid och stanna traktorn om han ser en hästsko i jorden när han sår eller harvar. – Det är liksom en hälsning från tidigare brukare av samma gärde. Å, så kanske det ger lite tur, man vet ju aldrig, säger Svante.
I den egna växtföljden försöker Svante växla mellan grödor med ambitionen att så mycket kväve som möjligt fångas från luften via ena årets gröda och ges vidare genom nedbrytning till nästa års gröda. Ett traditionellt sätt att jobba på i växtodling, men som får en tydligare drivkraft i eko-odling där det är extra dyrt att fylla på med inköpt kväve.
– Det innebär att vi oftast är hänvisade till att jobba med lägre kvävenivåer i odlingen och följaktligen behöver vi hitta lösningar för att ta vara på så mycket växtnäring som möjligt för att vara konkurrenskraftiga.
Att bedriva ett ekologiskt lantbruk ligger väldigt nära det som kommit att kallas regenerativt lantbruk, menar Svante:
– Grundtanken i regenerativa odlingsmetoder är att minimera mänsklig påverkan av ekosystemen, härma naturen i så stor utsträckning det går samt bli bättre över tid på att delta i naturens självförstärkande cykler.
Konventionella och ekologiska lantbrukare kan ha olika utgångspunkter i de här cyklerna och använda sig av lite olika verktyg. Men via innovativt management som bygger på naturliga principer, kan lantbrukaren närma sig en positiv spiral som minskar kostnaderna för gödsel och bekämpningsmedel, samtidigt som skördarna bibehålls och risken för att drabbas av sjukdomar och skadedjur i odlingarna minskas. För att klara det behövs både teknisk innovation, nya sätt att bruka jorden och en stor dos tålamod.
En miljövänlig teknologi som Svante liksom de flesta svenska bönder använt sig av är ThermoSeed, en metod som Lantmännen utvecklat och kommersialiserat. Genom att behandla utsädet med vattenånga så saneras utsädet från flertalet utsädesburna sjukdomar. Därigenom förbättras grobarheten och grödans tillväxt.
– Just den typen av innovationer med dynamiska effekter inom såväl konkurrenskraft som miljö, tycker jag är jättespännande. Att gå från ett tillstånd som, särskilt i gamla tider, hade enormt negativa miljöeffekter med betning av utsäde med bland annat kvicksilver som var farligt för allt levande, till dagens giftfria tillstånd. Och om jag får en säck utsäde över så kan jag utfodra mina djur med den. Inget spill alls, och inget behov att hantera farligt avfall.
Utvecklingen av maskinutrustning är också en viktig del av det innovativa ekolantbruket. Det gäller främst inom mekanisk ogräsbekämpning. En rad maskiner har utvecklats för att hacka bort ogräs mellan raderna av spannmål, men även redskap som likt en kam borstar igenom grödan. Ogräskammen utnyttjar växternas olika stadier och växtsätt, för att selektivt kamma bort oönskade växter utan att skada kulturgrödan.
– Det underlättar och gör ogräsrensning både effektivare och mer skonsamt, samtidigt som de bidrar till att minska beroendet av manuellt arbete eller att man överger eko och börjar ta hjälp av kemiska bekämpningsmedel. Ju mindre manuellt arbete, desto högre lönsamhet blir det, säger Svante.
En annan gryende innovativ odlingsteknik som oftast används i kombination med ekologiskt lantbruk är agroforestry, där träd och grödor odlas tillsammans. Genom att kombinera träd med grödor kan man skapa en ökad biologisk mångfald på gården, och därigenom skapa en mer hållbar och produktiv miljö.
– Träd och grödor samarbetar för att förbättra jorden och öka skördarna. Man måste våga lita på sin jord, och att låta kunskapen sprida sig från generation till generation hur just den egna jorden fungerar. Det handlar om att hitta en balans mellan hållbarhet och produktivitet, och att odla på ett sätt som respekterar naturens egna system och cykler, menar Svante.
