Den starkt växande efterfrågan på sjömat och växtbaserade livsmedel, både nationellt och internationellt, är en möjlighet och starkt motiv till att fortsätta investera i sammanhålla satsningar på innovation och forskning inom livsmedelskedjan. Svensk livsmedelssektor är en tillväxtsektor i svensk ekonomi och kännetecknas av starka konkurrensfördelar såsom innovationskraft, hållbarhet i alla tre dimensioner och livsmedelssäkerhet.
Sverige har stor potential att utveckla produktion och förädling av livsmedel och att utveckla hela värdekedjor, både befintliga och nya. Nu presenterar Sweden Food Arena en unik kartläggning som belyser behovet av innovation och forskning i två separata värdekedjor, sjömat och växtbaserat.
– Det vi presenterar är en berättelse om behovet av innovation och forskning i två olika värdekedjor. Det finns många branschspecifika frågeställningar, men vi ser även flera utmaningar som är gemensamma för livsmedelskedjan på en övergripande nivå, tex utvecklingsfrågor inom digitalisering och automation, behovet av nya affärsmodeller, efterfrågan på hållbarhetsdatabaser och ökad kunskap om biodiversitet. Det behövs djupare insikt om konsumenterna, vilka förväntningar och behov de har och hur vi kan hjälpa dem att ta hållbara och hälsosamma beslut i butiken. Konsumenterna är viktiga medspelare för att kunna ställa om till ett hållbart livsmedelssystem, säger Kerstin Eriksson, innovationsledare på Sweden Food Arena och den som hållit ihop arbetet med kartläggningarna.
Sverige har goda förutsättningar att utveckla produktion och förädling av sjömat i och med sin långa kuststräcka samt många sjöar och vattendrag. Det finns även en potential för odling av sjömat i landbaserade anläggningar, nära annan industri, för att skapa industriell symbios och exempelvis nyttja överskottsvärme och kyla. För att näringen ska kunna växla upp är framförallt förenklade och stödjande tillståndsprocesser hos samordnade och samverkande myndigheter en prioriterad fråga. Andra områden för utveckling är teknikutveckling och processkunnande för exempelvis odling på land samt mer kunskap om djurens välfärd och hälsa i förhållande till odlingsmiljö och vattenkvalitet. Gällande fisket och beredningsindustrin finns uttalade behov av djuphamnar, ökad mottagningskapacitet för landningar från det pelagiska fisket, ny förädlingsteknik anpassad till liten fisk samt alternativa delar av fisken, det vill säga utveckling av produkter från annat än filéer, samt marknadsinsatser för nya typer av sjömatsprodukter.
Sverige har även stor potential att öka odling, förädling och export av växtbaserade livsmedel. Näringen efterfrågar utveckling av nya grödor som är tåliga för klimatförändringar, det behövs fältförsök för att verifiera kvaliteten, satsningar på att utveckla nya växtskyddsmedel- och metoder samt att utveckla nya substrat till följd av kommande EU-krav och konsumenternas efterfrågan på hållbart producerade produkter. För att kunna förädla råvarorna, behövs ökade investeringar i beredning och förädlingsindustri. Processdelen i värdekedjan är idag en flaskhals, det saknas en storskalig industriell infrastruktur vilket hindrar utvecklingen av värdekedjan. Detta är en helt ny industrigren på frammarsch där det efterfrågas satsningar inom bland annat olika processmetoder och processkunskap, smarta förpackningar samt forskning inom nutrition och människans förmåga att ta upp näringsämnen.
– Näringen har stor innovationsförmåga och stor potential att växa men behöver mer kunskap och tillgång till möjliggörande infrastrukturer. Kartläggningen har visat att det behövs en riktat sammanhållen innovations- och forskningssatsning från näring, myndigheter, forskningsfinansiärer samt forskare. Satsningar som svarar mot näringens behov och där akademi och näring samarbetar är nyckeln till stärkt konkurrenskraft och lönsamhet hos företagen och bidrar till att livsmedelsstrategins ambitioner om hållbar, konkurrenskraftig och ökad livsmedelsproduktion och ökad försörjningsförmåga nås, säger Marie Gidlund, verksamhetsledare på Sweden Food Arena.
Kartläggningen bygger på workshops och intervjuer med framförallt företag och branschorganisationer men även med forskare och olika experter under våren och sommaren 2022.
– Se vår kartläggning som en möjlighet till ökat samarbete, både inom värdekedjan och med kringliggande branscher, med forskare, experter och med samhället. Vi tror stenhårt på samarbete för ensam kommer man inte långt. Innovation handlar om att man utvecklar tillsammans, ju fler olika kompetenser, erfarenheter och kontakter man tar med in i ett samarbete, ju fortare kommer man framåt. Vår styrka är att vi samlar en hel värdekedja och adresserar en större samhällsutmaning, utvecklingen av ett hållbart livsmedelssystem. Nu hoppas vi på att politiken och myndigheterna svarar upp med ökade medel till innovation och forskning och att myndigheterna investerar i sammanhålla satsningar som stärker hela värdekedjor, säger Kerstin Eriksson.
