I en analys av de framgångsrika livsmedelsländerna Nederländerna, Danmark, Irland och Finland lyfts behovet av en gemensam insikt om livsmedelssektorns betydelse fram som en viktig faktor. Men för att lyckas krävs också en tydlig nationell samordning och fokus på en behovsstyrd och tillämpningsnära innovations- och utvecklingsstrategi.
I internationella jämförelser hamnar den svenska livsmedelssektorns innovation och konkurrenskraft ofta i skuggan av länder som Nederländerna, Irland och Danmark. Även Finland brukar komma bättre ut i olika jämförelser. Visserligen kan förutsättningarna se olika ut men i grunden är olikheterna i våra grundförutsättningar inte så stora, i synnerhet inte när det gäller våra grannländer. Vad är det då som gör att Sverige sticker ut på ett negativt sätt?
För att få svar på den frågan har Sweden Food Arena uppdragit åt Mikaela Almrud vid Faugert & Co Utvärdering och Bo Sandberg vid Technopolis Group/Faugert & CO att genom en analys av de fyra ländernas livsmedelssektor och innovationsförmåga lyfta fram inspirerande exempel på hur svensk livsmedelssektor skulle kunna utveckla sin innovations- och konkurrensförmåga.
Nederländerna och Irland
De två länderna som skiljer sig mest från Sverige är Nederländerna och Irland. Nederländerna har en lång historia som ett av Europas stora livsmedelsproducerande länder och många globala livsmedelsföretag har sina rötter och sina huvudkontor i landet. Detta präglar samarbete med forsknings- och innovationsaktörer och myndigheter och stödstrukturer.
Innovationspolitiken är tydligt uppdragsorienterad och bygger på ett väl fungerande samarbete mellan akademi, näringsliv och den offentliga sektorn. Det har också skapat ett mycket framgångsrikt innovationskluster, Food Valley, med universitet i Wageningen som kunskapsnav.
Livsmedelssektorn på Irland spelar en lika stor betydelse för landet som i Nederländerna, men då utifrån ett mer tydligt fokus på primärproduktionen. Exporten är baserad på kött- och mejeriproduktion och det finns en tydlig ambition i landets nationella livsmedelsstrategi Food Wise 2025 att ytterligare öka livsmedelsexporten. Till skillnad från Nederländerna präglas både primärproduktionen och förädlingsledet av småskalighet, något som tillsammans med svårigheter att rekrytera tillräckligt med utbildad personal påverkar sektorns konkurrenskraft. Styrkan ligger i stället i förmågan att samarbeta och samordna innovationsinsatserna mot en gemensam bild med nyttiggörande i fokus.
Fokuserade grannar
Våra grannländer Finland och Danmark har större likheter med våra svenska förhållanden. Men i Danmark är livsmedelssektorn liksom i Nederländerna mycket viktig för exportinkomsterna, 75 procent av jordbrukets produkter exporteras, framför allt animalier. Ambitionen i Danmark är att upprätthålla sin ledande ställning internationellt, och för det ändamålet har samverkan mellan jordbruk och industri och forskning- och innovationsaktörer stärkts i bland annat ett nationellt mat- och bioteknikkluster.
Den finländska strategin bygger i hög utsträckning på självförsörjning ur ett säkerhetsperspektiv, vilket inneburit att både myndigheter och politiker ansträngt sig för att trygga lönsamhet och produktivitet, inte minst i primärproduktionen.
Både Danmark och Finland är högkostnadsländer, vilket präglar inriktningen mot utveckling av mervärdesprodukter baserat på innovationer med hög grad av tillämpbarhet.
Tre rekommendationer
Gemensamt för alla fyra länderna är en kollektiv insikt om livsmedelssektorns betydelse, vilket underlättat för aktörer från både livsmedelssektorn, forskning- och innovation och offentlig sektor att samordna sig kring en gemensam strategi. Denna har tydligt innefattat innovationer där man lyft fram betydelsen av tillämpning, oavsett om det gjorts från ett industriellt eller mer konsumentorienterat perspektiv.
Grundat på sin analys lyfter författarna fram tre viktiga rekommendationer.
- Svensk livsmedelssektor behöver en tydlig berättelse om varför den är viktig och vad den står för. Liksom länderna i rapporten behöver vi i Sverige en gemensam vision och prioriteringar som utgår från vilken bild av den svenska livsmedelssektorn som vi vill förmedla.
- Livsmedelskedjan behöver organiseras som en sammanhållen utvecklingsarena där olika aktörer kan samlas och utifrån den gemensamma visionen främja innovation och utveckling.
- Innovation och företagsamhet måste också stöttas med utgångspunkt från industrins och marknadens behov. En viktig framgångsfaktor för de studerade ländernas livsmedelssektorer är att de lyckats koncentrera de offentliga investeringarna till de områden där förutsättningarna ansetts vara bäst för att skapa ekonomisk och samhällelig nytta.
För ytterligare information kontakta:
Marie Gidlund, Verksamhetsansvarig, Sweden Food Arena marie.gidlund@swedenfoodarena.se, 070 – 611 21 10 eller 08 – 762 66 60
Faugert & Co Utvärdering:
Bo Sandberg, bo.sandstrom@faugert.se , + 46 704 614 733
Mikaela Almerud, mikaela.almerud@faugert.se, +46 705 295 084
BAKGRUND
Sweden Food Arena driver under åren 2020–2021 två projekt. Dels ”Livsmedelskedjan som utvecklingsarena” finansierat av Vinnova, dels ”Livsmedelskedjan som utvecklingsarena” finansierat av Tillväxtverket.
Båda projekten kommer ge ökade insikter om hur företag i livsmedelskedjan, från primärproduktion och förädling till konsumtionsledet, kan utvecklas genom innovation. Utgångspunkten är regeringens ambitioner i livsmedelsstrategin och de mål och missioner som livsmedelskedjan genom Sweden Food Arena satt upp. I arbetet tar vi fram ett antal analyser för att bättre förstå vilka problem företagen möter i sitt utvecklingsarbete och hur dagens stöd- och rådgivningssystem kan anpassas för att bättre svara mot företagens behov. Analyserna är sedan underlag för förslag som kommer riktas till olika myndigheter och regioner. Förslagen kommer kretsa kring nya verktyg anpassade för en mångfald av företag samt hur en bättre koordinering för samhandling kan skapas mellan olika aktörer.
Läs mer om projektet där det även finns fler kunskapsrapporter samlade.
