– Vad menar vi med begreppet innovation och vad vill vi inkludera? Företag behöver ständigt förbättras och utvecklas, men det är inte säkert att det alltid krävs särskilt omtumlande förändringar för att åstadkomma resultat.
Frågan ställdes av Berit Mattsson, Västra Götalandsregionen, när referensgruppen i projektet ”Innovation i livsmedelskedjan” hade möte den 19 november. Berit har även noterat att de mer innovativa idéerna tenderar komma från privatpersoner med specialintressen. Den stora frågan är hur vi riggar stödsystemen så att innovativa och goda idéer kan få en bra grogrund.
Konkurrenskraft bygger idag i allt högre grad på förmågan i innovation och förnyelse. Men livsmedelskedjan består till 99 procent av småföretag geografiskt utspridda på landsbygden och med jämförelsevis låg utbildningsnivå. Dessutom har politiken inom området fokuserat på importsubstitution snarare än exportorientering. Livsmedelsföretagen kommer därmed inte i kontakt med dagens innovationssystem som är byggda kring stora företag i ”täta miljöer” i städerna och ofta i nära anslutning till universiteten.
En procent undersöks
Tidigare undersökningar har även visat att innovationsgraden är låg hos livsmedelskedjans företag – men är den det? Vi vet faktiskt inte, för idag mäts inte innovationsgraden i företag med färre än 10 anställda – vilket alltså motsvarar ca 99 procent av företagen!
– Det vi märker är att intresset bland de stora har ökat markant de senaste åren för att hitta innovation bland de små företagen. Det är de små företagen som driver innovation idag till stor utsträckning, påpekar Hannes van Lunteren, Krinova Incubator & Science Park.
Därför ska projektet kartlägga innovationsgraden hos alla företag i hela livsmedelskedjan i hela landet oavsett företagsstorlek. Stina Algotson, Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond, påminde om vikten av att även försöka komma i kontakt med de restauranger som är i framkant.
– Det är viktigt att nå restaurangerna som ligger i framkant när det gäller kreativitet och hög förädling. Restauranger säljer mervärden, något som påverkar hur man tänker kring innovation, säger Stina.
Inkludera alla
En annan fråga som diskuterades på mötet var vikten av företagsfrämjande – att stimulera varje företag, oavsett storlek, att få tillgång till kunskapssystemet, de olika stöd och insatser som finns för att främja nytänkande och tillväxt och inte minst, tillgång till nya nätverk.
– Kom ihåg att det anställs folk även i företag som inte är så innovativa, säger Jesper Lindström, Tistelvind och Vreta kluster. Vi måste även inkludera företagsfrämjande! Många företag har en substantiell verksamhet, om det råkar vara en innovation spelar ingen roll så länge det finns en sund verksamhet i botten. Företagaren vill utveckla produkter och tjänster som man kan tjäna pengar på.
Under mötet lyftes även behovet av att docka det regionala företagsfrämjande systemet till det nationella på ett bättre och mer effektivt sätt.
– Hur säkerställer vi att den regionala operativa verksamheten kopplas ihop med det strategiska nationella? Med ett nationellt sammankopplat system som har regional markkontakt och närvaro, kan vi tillsammans få till en styrka och riktning för att utveckla livsmedelssystemet, säger Charlotte Eklund Jonsson, RISE.
Innovation i livsmedelskedjan ingår i Sweden Food Arenas satsning på att stärka innovationsförmågan i hela livsmedelskedjan och finansieras av Tillväxtverket. Under våren kommer företag och företagsfrämjande organisationer att bjudas in till workshops för att diskutera hur innovationsförmågan i mindre och medelstora livsföretag kan lyftas.
Projektet pågår till oktober 2021.
