Vi står inför en övergång till en cirkulär ekonomi, med ekonomiska modeller där kretslopp dominerar istället för linjära processer.

Våra råvaror måste användas på ett hållbart sätt, så vi inte förlorar metaller, mineraler, fosfor, och andra viktiga källor. Vi måste också säkerställa att jordens resurser räcker till för att producera livsmedel i en värld med en växande befolkning.

Rödbetor, en kvinna i ett växthus samt en tjej som håller i vete
Rödbetor, en kvinna i ett växthus samt en tjej som håller i vete

Vi står inför en övergång till en cirkulär ekonomi, med ekonomiska modeller där kretslopp dominerar istället för linjära processer.

Våra råvaror måste användas på ett hållbart sätt, så vi inte förlorar metaller, mineraler, fosfor, och andra viktiga källor. Vi måste också säkerställa att jordens resurser räcker till för att producera livsmedel i en värld med en växande befolkning.

Kretslopp istället för linjära processer

Vi står inför en övergång till en cirkulär ekonomi, med ekonomiska modeller där kretslopp dominerar istället för linjära processer.

Våra råvaror måste användas på ett hållbart sätt, så vi inte förlorar metaller, mineraler, fosfor, och andra viktiga källor och vi måste säkerställa att jordens resurser räcker till för att producera livsmedel i en värld med en växande befolkning.

Utmaningen ligger i klimatpåverkan

Utmaningarna är att livsmedelssektorn globalt står för mellan 25-30 % av den totala klimatpåverkan vilket inkluderar avskogning, transporter, industrins utsläpp etc. och att en allt större del av jordens befolkning konsumerar livsmedel efter västerländskt mönster. Animalieproduktionens andel uppgår till cirka hälften.

Sverige har en unik möjlighet

Sverige har mycket goda förutsättningar för en hållbar och högkvalitativ animalisk och växtbaserad livsmedelsproduktion. Det finns en hemmamarknad med medvetna och krävande konsumenter samt en hög kompetensnivå inom klimat och hållbarhet. Sverige har därmed en unik möjlighet att positionera sig som ett ledande land inom hållbar livsmedelskonsumtion.

TRE DELOMRÅDEN

Hållbar konsumtion med fokus på växtbaserat samt hållbart kött

Vi har identifierat fyra områden som påverkar möjligheten till en hållbar konsumtion: matsvinn, digitalisering, ökad konsumtion av växtbaserad mat och ökad andel hållbart producerade animalier.

ÖNSKAT LÄGE 2030
  • Halverat matsvinn till 2030 över hela värdekedjan. Det svinn som uppstår ska användas i form av foder, biomaterial och energi.

  • Ökad konsumtion av växtbaserad mat såväl totalt som andel av livsmedelskonsumtionen. Med en ökning av en växtbaserad kosthållning skapas både hälso- och hållbarhetsvinster.

  • Ökad andel hållbart producerade animalier för export. Konsumtionen av ohållbart producerade (högindustrialiserade/importerade) animalier har halverats.

Förbättrad primärproduktion med fokus på innovativ proteinproduktion

ÖNSKAT LÄGE 2030
  • Vi har bättre kunskaper och innovationer som bidrar till att kolbindningen i gräsmarker och jordbruksmarker har ökat.

  • Lantbruket har ställt om till en fossilfri flotta. Kravställning på internationella leverantörer att de arbetar enligt Global Carbon Law.

  • Vi har blivit bättre på växtnäringstillförseln och på att bemästra ogräs och skadegörare.

  • Vi har en förbättrad näringscirkulation och markbördighet: Vi har lyckats rena avloppsslam från kemikalier, tungmetaller, mikroplaster etc och börjat återföra näringsämnen som uppfyller miljömålet en giftfri miljö i jordbruket.

  • Landbaserad cirkulär fiskodling är etablerat i Sverige och drivs i kommersiell skala.

  • Fler konsumenter efterfrågar hållbara produkter. Transparensen genom hela värdekedjan har ökat och det är lätt för konsumenterna att välja hållbara produkter både lokala såväl som importerade.

  • Landbaserad cirkulär fiskodling är etablerat i Sverige och drivs i kommersiell skala.

  • Naturbetesmarkerna har ökat, bekämpningsmedel har reducerats och den biologiska mångfalden i jordbruket har utvecklats.

  • Växtförädling inom proteingrödor har inneburit att sojaberoendet har upphört och att vi främst använder lokala proteingrödor. Insektsfoder i kycklingproduktionen har kommit igång. Biprodukterna tas tillvara på ett optimalt sätt i en utvecklad bioekonomi.

Förbättrad primärproduktion med fokus på innovativ proteinproduktion

ÖNSKAT LÄGE 2030
  • Vi har bättre kunskaper och innovationer som bidrar till att kolbindningen i gräsmarker och jordbruksmarker har ökat.

  • Lantbruket har ställt om till en fossilfri flotta. Kravställning på internationella leverantörer att de arbetar enligt Global Carbon Law.

  • Vi har blivit bättre på växtnäringstillförseln och på att bemästra ogräs och skadegörare.

  • Vi har en förbättrad näringscirkulation och markbördighet: Vi har lyckats rena avloppsslam från kemikalier, tungmetaller, mikroplaster etc och börjat återföra näringsämnen som uppfyller miljömålet en giftfri miljö i jordbruket.

  • Landbaserad cirkulär fiskodling är etablerat i Sverige och drivs i kommersiell skala.

  • Fler konsumenter efterfrågar hållbara produkter. Transparensen genom hela värdekedjan har ökat och det är lätt för konsumenterna att välja hållbara produkter både lokala såväl som importerade.

  • Landbaserad cirkulär fiskodling är etablerat i Sverige och drivs i kommersiell skala.

  • Naturbetesmarkerna har ökat, bekämpningsmedel har reducerats och den biologiska mångfalden i jordbruket har utvecklats.

  • Växtförädling inom proteingrödor har inneburit att sojaberoendet har upphört och att vi främst använder lokala proteingrödor. Insektsfoder i kycklingproduktionen har kommit igång. Biprodukterna tas tillvara på ett optimalt sätt i en utvecklad bioekonomi.

Resurseffektiv värdekedja

För att få en resurseffektiv värdekedja har vi valt att fokusera på tre saker. En ökad cirkuläritet genom att nyttja biprodukter, en databas för fotavtrycket från livsmedel samt smartare förpackningsdesign och material.

ÖNSKAT LÄGE 2030
  • Biprodukter har ett eget värde och ses som ett självklart mervärde av förädlingsprocessen. Innovativa och användarvänliga plattformar med målet att marknadsföra biprodukter finns på marknaden, därmed möjliggörs matchning mellan framställare och mottagare av biprodukt vilket skapar tillväxtdrivande cirkulära flöden både lokalt, regionalt och nationellt. Nya lönsamma företag producerar konkurrenskraftiga nyskapande produkter med god lönsamhet gjorda av biprodukter. Lagar och regelverk främjar produktion och framställning med biprodukter inom alla delar i avfallshierarkin.

  • En branschgemensam databas med information om råvarors- och förpackningars fotavtryck är framtagen och tillgänglig för alla. Myndighetsansvaret har möjliggjort att beräkningar utförs med korrekt ”open source” data, beräkningsmodellerna är standardiserade och ajour med relevanta parametrar som bidrar till ett förbättrat fotavtryck. Sverige har gjort märkningen obligatorisk på alla produkter (inkl. måltidsaktörer såsom restaurang, offentlig sektor, och de som tar fram färdiglagade måltider som kan handlas i butik). Informationen är lätt att scanna av vilket har skapat en ny tillväxtdrivande variabel. Trovärdiga data ger intressanta produkter som konsumenterna köper, vilket leder till ökad lönsamhet. Transparens och möjlighet till jämförelse har lett till ökad medvetenhet.

  • Mängden förpackningsmaterial inom konsumtion har minskat. Regler kring maximal luftmängd i förpackningar är implementerade år 2025. Sverige är ledande gällande innovativa klimatsmarta förpackningar. Smartare förpackningsdesign leder till ökad fyllnadsgrad (både på EU pall och i lastbil), har resulterat i en 50% CO2 reducering i distributionsledet samt leder till minskat svinn både hos konsument och i butik. Vi har minskad energiförbrukning i butik. Återvinningsgraden för förpackningsmaterial har ökat och attraktiva, klimatsmarta och kostnadseffektiva förpackningar bidrar till att reducera dåliga förpackningslösningar.